Sömnexperten Frida Rångtell, som arbetar med att föreläsa och utbilda om sömnens betydelse, stöter ibland på en seglivad missuppfattning: att några få timmars sömn varje natt är liktydigt med att vara ambitiös, effektiv och framgångsrik.
– Det är en vanlig men felaktig föreställning som ökar risken för att man gör slut på sig själv och skjuter sig själv i foten. För dålig sömn gör inte bara att man tenderar att prokrastinera och skjuta upp saker, utan det leder också till försämrat fokus och sämre beslutsfattande, säger hon till Aspekt.
Stress på jobbet bidrar till sömnbrist
En del av Frida Rångtells föreläsningar kretsar kring hur arbetsplatser kan bli mer sömnvänliga. Och behovet är stort. Enligt Folkhälsomyndighetens siffror rapporterar omkring 40 procent av svenskarna att de dras med sömnproblem i någon form, samtidigt som 7-11 procent brottas med allvarligare sömnbesvär. En viktig bidragande orsak till sömnbristen i samhället är just mycket stress i arbetslivet.
– Jag skulle säga att kunskapen är låg ute på arbetsplatserna om sömnbristens effekt på hälsan och produktiviteten. Det kan ha att göra med att vi generellt är dåliga på att uppskatta hur vi själva påverkas av för lite sömn, säger hon.
Många tror att de presterar som vanligt när de inte har sovit, men tester visar ofta på en stark försämring av reaktions- och uppmärksamhetsförmågan, berättar hon.
– Det är just därför som det inte är så bra att köra bil när man är trött.
Sömn i jobbet gynnar produktiviteten
Arbetsgivare kan alltså vinna mycket på att ha utvilade medarbetare som sover bra – både på och utanför jobbet. Enligt World Economic Forum (WEF) kan regelbundna sovpauser inte bara leda till ökad produktivitet, utan en medveten sömnpolicy kan också göra det enklare att attrahera dagens yngre talanger, inte minst från Generation Z. Hur kan då arbetsplatser bli mer sömnvänliga? En pusselbit som blir alltmer vanlig är att införa specifika utrymmen för medarbetarnas återhämtning.
– Det är bra om arbetsgivarna möjliggör för de anställda att sova på jobbet. Det kan vara viktigt i synnerhet för vissa personer som behöver en tupplur för att kunna fortsätta prestera hela dagen. Även om man inte tar en tupplur, så är det bra med pauser och stunder av återhämtning under dagen. Det är inte en fråga om lathet, utan om att vara smart nog att förstå sitt individuella behov av vila för att kunna prestera så bra som möjligt, säger Frida Rångtell.
Hon berättar om forskning som visar att en tupplur gynnar koncentrationen, kreativiteten och därmed prestationen – men det beror också på hur länge du sover. Om du tar en kortare tupplur på 20 minuter hamnar du kanske inte i djupsömn. Då kan du komma i gång snabbare efteråt, men effekten kvarstår inte lika länge.
– Om du sover en längre stund kan du hålla dig alert längre tid, men eftersom man då blir mer groggy brukar det vara svårare att komma i gång efteråt.
Riktlinjer för tillgänglighet
En av Frida Rångtells främsta rekommendationer till arbetsgivare är att föra in sömnen som en parameter i undersökningarna om medarbetarnas hälsa och trivsel.
– Många arbetsgivare har inte koll på detta, trots att det hänger ihop med medarbetarnas produktivitet och mående. Om det till exempel visar sig att en tredjedel av medarbetarna sover dåligt är det en signal på att åtgärder behöver sättas in, konstaterar hon.
En åtgärd kan som sagt vara att skapa ett specifikt utrymme för återhämtning på jobbet, en annan åtgärd kan vara att ge möjlighet till någon form av fysisk aktivitet på arbetstid. Träning och motion har nämligen positiv påverkan på sömnen.
– Vissa personer kan ha jätteenkelt för att ta en tupplur på dagen medan andra i stället kan ha svårt att somna på jobbet. Därför är det viktigt att ge olika alternativ för återhämtning och inte tvinga någon, säger Frida Rångtell.
En annan central pusselbit är att ha gemensamma riktlinjer för exempelvis tillgänglighet: ska man verkligen behöva svara på mejl på kvällen före läggdags?
– Det digitaliserade arbetslivet har gjort det mer vanligt att vara tillgänglig mer eller mindre dygnet runt, men detta är inte hållbart, effektivt eller bra för sömnen i längden. Därför är det viktigt att ledningen på arbetsplatsen skapar riktlinjer som förtydligar förväntningarna – och sedan själva följer dem. Det betyder inte att vi nödvändigtvis måste förbjuda arbete utanför typiska kontorstider, men det behöver ske med medvetenhet. Vi behöver öppna upp den här dialogen för hur vi skapar utrymme för otillgänglighet och återhämtning och vilken roll som företagets kultur spelar i detta.
Inget vinnande koncept att sova lite
Frida Rångtell betonar även att individen har ett ansvar att släppa jobbet på kvällen. En anledning till att många har svårt att koppla bort jobbet efter kontorstid är att det alltid finns fler saker att göra: ett mejl att svara på, någon uppgift att påbörja eller avsluta, och så vidare. Då riskerar också sömnen att bli lidande, berättar hon.
– Jag tycker att det är viktigt att fråga sig vad som egentligen händer om du inte skickar det där mejlet just ikväll – förmodligen ingenting. Då är det bättre att prioritera sömnen i stället för att göra saker som kan vänta till morgondagen.
Det är vissa framstående företagsledare som sover några få timmar och kliver upp tidigt på morgonen för att sedan jobba hela dagen. Hur ser du på det?
– Det behöver inte vara negativt att gå upp tidigt så länge man sover ordentligt på natten. Däremot är det ett faktum att de allra flesta inte fungerar så bra i längden med de förutsättningarna som du beskriver, utan de flesta behöver i snitt 7-9 timmars sömn varje natt. Att sova lite är inget vinnande koncept just eftersom hjärnan blir mindre klar och uppmärksam av sömnbrist.
Bli medlem i Akavia
Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.
Publicerad