Ett kontrakt som bara sträcker sig några månader framåt, en lön som knappt täcker de mest väsentliga utgifterna och ett arbetsschema som ändras från dag till dag. Det är exempel på vad som kan beskrivas som prekära eller otrygga jobb – och de riskerar att ha en negativ inverkan på måendet. Theo Bodin, docent inom arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet (KI), har såväl i sin forskning som i sitt arbete som patientdoktor erfarit hur arbetsvillkor påverkar människors hälsa. I en ny studie använde han och hans forskarkollegor registerdata från drygt 250 000 arbetare mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006–2017 för att se hur prekära jobb påverkar risken att dö. Resultaten visar att en jobbtillvaro som kantas av osäkerhet och otrygghet kan förkorta livet; för personer som bytte från ett osäkert till ett säkert jobb minskade risken att dö med 20 procent. Omvänt innebär det att risken att dö för tidigt är förhöjd om man stannar kvar i ett arbetsliv med osäkra anställningar.

Theo Bodin Foto: Pia Isaksson Jag är inte förvånad över resultaten. Vi har studerat det här länge och hittat risk för såväl depression och ångest som missbruk och stroke. Att vi även skulle se en effekt på död var relativt väntat. Däremot trodde jag kanske inte att vi skulle få så pass tydliga resultat, säger Theo Bodin.

Atypiska jobb allt vanligare

Idag har var tredje arbetare i Sverige ett atypiskt jobb. Däri ingår alltfrån timbetalda cykelbud till välavlönade frilansare med hög utbildning. Men det som utmärker ungefär 15 procent av jobben är att de har ”låg kvalitet”, exempelvis på grund av otillräcklig lön, sämre trygghet och dålig tillgång till social- och arbetslöshetsförsäkringar. Mellan 1992 och 2017 ökade personer med denna typ av jobb med drygt 40 procent. Merparten av dem är inte egenföretagare utan anställda på företag som saknar kollektivavtal.

– Den stadiga uppgången av atypiska sysselsättningar med låg kvalitet har inte bara ägt rum i Sverige utan även globalt. Medan kvinnorna har börjat läsa på högskolor i högre utsträckning har de osäkra jobben ökat allt mer bland män. Blickar man tillbaka till 90-talet var det här snarare ett kvinnoproblem.

Är osäkra anställningar kopplat till utbildningsnivå?

–Ja, väldigt mycket. Personer som är födda utanför Sverige och Norden, som jobbar inom privat sektor och som har låg utbildning, är de grupper som är mest drabbade. Osäkra anställningar är ungefär tre gånger så vanligt bland personer som bara har gått ut grundskolan.

I KI-studien ingick alla typer av yrkesverksamma människor i Sverige och akademikeryrkena hörde till de med lägst utsatthet för otrygga anställningar. Undantaget var mjukvaru- och systemutvecklare som kvalade in på topp 15-listan. Men färre än var tionde person med eftergymnasial utbildning har osäkra anställningar, visar studien.

Krasst kan man säga att om man skaffar sig en bra utbildning har man goda förutsättningar att slippa det här. Har man en hett eftertraktad kompetens – vilket många akademiker har – är det också lägre risk att man far illa av en atypisk anställning. Då kanske man snarare uppskattar friheten som kommer med den. Problemet uppstår för alla de som önskar att de hade en fast tjänst men är hänvisade till osäkra jobb med dåligt betalt och osäkra scheman.

Hur ser forskningen ut när det gäller egenföretagare?

– Vi har inte tittat specifikt på den gruppen. Det man vet är att många som startar bolag är optimister och mår bra; de är ofta gladare trots att de inte sällan jobbar fler timmar än anställda. Företagandet har dock gått ner i Sverige de senaste åren samtidigt som atypiska anställningar har ökat.

Vad beror utvecklingen på?

– De stora strukturomvandlingarna i samhället kommer ofta i samband med kriser. Vi kan se att mycket förändrades i och med 90-talskrisen. Reformer av arbetsmarknaden sker kontinuerligt och de påverkas till viss del av den rådande politiken. Men samtidigt som anställningsformerna har förändrats kraftigt har det sociala skyddsnätet i samhället inte hängt med.

Theo Bolin menar att problemet med dagens skyddsnät på arbetsmarknaden är att det är riggat för normen, det vill säga en fast heltidsanställning med kollektivavtal.

– Har man inte en sådan, eller hoppar mellan flera olika jobb, blir pappersarbetet kring A-kassa och sjukförsäkring genast betydligt mer komplicerat.

Vet ni vad det är med otrygga anställningar som gör att dödligheten ökar?

– Exakt vad man dör av har vi inte tittat på. Varför man blir sjuk av otrygga anställningar beror troligtvis på stressen och oron som de skapar i allt från att man har svårt att få livet att gå ihop ekonomiskt till att det påverkar familjelivet och möjligheten till fritidsaktiviteter – men också sömn, kost och motion tar stryk. Det blir även svårare att få tillgång till en bra bostad.

Hur ska man tänka om man är egenföretagare eller jobbar som projektanställd och trivs med det?

–Då skulle jag säga: fortsätt med det! Men det kan vara bra att vara medveten om riskerna. Prata med ditt fackförbund om vad som händer om du blir arbetslös, sjuk eller om det kommer en ny pandemi. Många frilansare är obotliga optimister och vissa kanske ibland blundar för riskerna. Det kan därför vara klokt att göra en risk- och konsekvensanalys. Gemene man är ganska risk-aversiv; vi kan acceptera en liten risk men de flesta söker någon form av trygghet. Det verkar vara en viktig faktor för att vi människor ska må bra, visar våra studier.

Vad tror du om framtiden för prekära jobb och osäkra anställningar?

–Om jag får spekulera fritt tror jag att det kommer att ske en fortsatt uppåtgående trend – så länge det finns ett utbud av arbetskraft. Men detta kan påverkas av en allt mer åldrande befolkning och en minskad invandring. Färre personer i arbetsför ålder skulle kunna göra att kvalitén på arbetsvillkoren blir bättre på sikt.

Vad krävs för att förbättra arbetsvillkoren för alla de som tvingas in i otrygga jobb idag och som riskerar att få livet förkortat?

– Mina kollegor och jag har nyss släppt en forskningsbaserad handbok med tio förslag på åtgärder för hur bland andra politiker och myndigheter kan agera för att minska de negativa hälsoriskerna med otrygga anställningar. Några viktiga saker är att ställa krav på arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling och att öka framförhållningen vid schemaläggning på arbetsplatserna. Jag hoppas att beslutsfattarna kommer att ta till sig av råden.

Vad gäller vid otrygga anställningar? Heidi Wiik, förhandlare och rådgivare på Akavia, svarar.

Vilken grupp bland Akavias medlemmar är särskilt berörda?

–Det är främst unga personer och nyutexaminerade i början av karriären. Inte sällan får man börja med ett vikariat eller någon form av tidsbegränsad anställning. Vid en så kallad provanställning kan arbetsgivaren säga upp dig utan orsak. En sådan anställning får dock vara max sex månader lång.

Vad kan man göra om man upplever att man mår dåligt på grund av en otrygg anställning?

– Arbetsgivaren är alltid skyldig att följa arbetsmiljölagen och det innebär bland annat en skyldighet att minska risken för att arbetstagare drabbas av ohälsa. Men ibland är en fast tjänst inte möjlig; man kanske vikarierar för någon som är föräldra- eller tjänstledig och då tvingas sluta när personen i fråga är tillbaka igen. Man ska dock komma ihåg att man i vissa fall har företrädesrätt till en ny anställning när visstidsanställningen upphör.

Hur länge kan du ha en visstidsanställning innan arbetsgivaren måste ge dig en fast tjänst?

–Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) övergår en särskild visstidsanställning till en tillsvidareanställning efter tolv månader. Ett vikariat övergår i en tillsvidareanställning efter två år. Det är dock viktigt att betona att det kan finnas undantag från dessa bestämmelser i kollektivavtal.