Alltför få arbetsgivare och medarbetare har koll på hur klimakteriet kan påverka en stor del av arbetskraften. Men kunskap kan ge minskade sjukskrivningstal och bättre förutsättningar för alla medarbetare.

En brittisk studie som Newson Health Research and Education publicerade i oktober visar att många kvinnor, på toppen av sin karriär, valde att helt hoppa av stegen. Hälften av dem som hade blivit sjukskrivna valde att säga upp sig eller gå i förtidspension.

– Och då ligger Storbritannien långt före oss. Där började man prata om detta redan 2018 och nu har det nått politisk nivå, säger Monika Björn.

Storbritannien har en av Europas största arbetsgivare, National health service (NHS), där merparten av de anställda är kvinnor. NHS arbetar nu på att förändra situationen och öka kunskapen.

Monika Björn Foto: Meddi Kabirzadeh– De har inte råd att ha okunskap kring klimakteriet och förlora anställda på grund av det, och vi har ett liknande problem i Sverige i dag, säger Monika Björn och syftar till den svenska hälso- och sjukvården där majoriteten är kvinnor i övre medelåldern.

– Den största bulken är kvinnor 40–60 år som inte orkar fortsätta jobba på det sättet som de gör.

Monika Björn hade arbetat med träning, hälsa och friskvård i nästan 20 år när hon 2017 drabbades av olika besvär som hon först efter ett tag kunde koppla ihop med klimakteriebesvär.
– Jag hade tur som fick värmevallningar som är ett av de mest kända symptomen. Då förstod jag varför jag hade mått så dåligt.
Det fick Monika Björn att ändra arbetsfokus och sedan dess har hon arbetat med att öka kunskapen om klimakteriet hos kvinnor, men också i samhället.

– Liksom många andra ville jag upp på barrikaderna för att slåss för oss kvinnor och vår rätt till stöd och kunskap i en svår fas. Det finns allt för lite kunskap om symptomen och vad som hjälper. Om du söker hjälp finns det lite att få, förklarar hon.

I stället för att vänta på att någon annan skulle göra jobbet valde hon att ta tag i det själv och skrev boken ”Stark genom klimakteriet”. Efter det har hon nått tusentals av kvinnor med sina böcker och föreläsningar.

När Akavia Aspekt talar med Monika Björn sitter hon på ett tåg på väg till Lund. Hon ska till en av många föreläsningar som företag bokat henne till. De privata företagen har nämligen fått upp ögonen för hur viktig kunskapen om klimakteriet faktiskt är, inte bara för den enskilda kvinnan, utan också för chefer och andra anställda.

– Det är ett högt pris för okunskapen. Många kvinnor blir sjukskrivna eller säger upp sig. Okunskap innebär stor kostnad för samhället.
Feldiagnoser kan leda till felaktiga och långa sjukskrivningar eller att kvinnorna försöker ändra på faktorer utanför sig själva för att förbättra situationen.

Företagen som hyr in Monika Björn har tydligt sett sambandet mellan långtidssjukskrivningar för kvinnor i åldern 40–65 år och klimakteriebesvär.

– Det har fått företag att spetsa öronen, för de kan se att det stämmer när de kollar sina egna sjukskrivningstal.

Vad kan dock ett företag eller en arbetsgivare göra för att minska sjukfrånvaron för just kvinnor som drabbas av klimakteriebesvär?
Monika Björn börjar med att peka på de vanligaste symptomen: sömnproblem, hjärndimma och stressyndrom.

– Alla drabbas inte; en minoritet kommer inte märka något, men cirka 30 procent beräknas få så starka symptom att de påverkas både privat och i arbetslivet, säger hon.

Med ökad kunskap om vad det är som sker och varför, ökar det inte bara kvinnans möjlighet att hjälpa sig själv och att söka hjälp av riktig orsak, men också att arbetsgivaren kan möjliggöra arbetsförhållanden som passar kvinnan i just den fasen hon befinner sig i.

– Har du kunskap kan du förbereda dig bättre vad gäller träning, vila och kost, och kan ha en dialog med arbetsgivaren. Arbetstider kan kanske justeras. Då blir det inte ett akut problem, och det är dit vi vill komma.

Läs också: Kvinnor får fel diagnos i klimakteriet - sjukskrivs för utmattning

Läs också: ”Klimakteriesäkra arbetsplatserna”

Läs också: Så lyfter ni klimakteriet på jobbet

Monika Björns 4 livsstilsråd kring klimakteriet

  1. Stresshantering
    Börja med att se över vilka stressfaktorer du kan påverka och försök att rensa bort dem ur ditt liv. Fundera på vilka metoder du kan använda för att stärka din stresstålighet, till exempel meditation, yoga, skogspromenader, gå med i en kör.
  2. Träning
    Prioritera klassisk styrketräning för att bygga muskelmassa, gärna två, tre gånger i veckan. Förutom bättre förbränning och insulinreglering finns det också goda chanser att du minskar värmevallningar och nattliga svettningar.
  3. Sömn
    Dålig sömn kan komma av andra symptom, som till exempel stress och nattliga svettningar. Sömnproblem kan i sin tur leda till humörsvängningar, nedstämdhet och hjärndimma. Avslappningsövningar och träning är två verktyg för att förbättra sömnen.
  4. Kost
    I takt med att vi åldras blir det svårare och samtidigt viktigare att behålla och bygga muskelmassa. Som kvinna över 50 år bör du få i dig minst 1,6 gram högkvalitativt protein per kilo kroppsvikt varje dag.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.