En av fem sjuk av jobbstress

Enligt beräkningar av försäkringsbolaget Skandia uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar till 64 miljarder kronor 2018, varav psykisk ohälsa svarade för cirka 30,7 miljarder kronor.

– Det är väldigt försiktiga beräkningar. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökade kraftigt fram till 2020 då de gick ner lite grann. Det var dock ett mycket speciellt år grund av pandemin, säger Jenny Wiener som är hälsoekonom på Skandia.

I en rapport som publicerades i dagarna konstaterar Skandia att stillasittande tjänstemän har väsentligt fler sjukdagar på grund av psykisk ohälsa än personer med kroppsarbeten.

– Många tror nog att människor som har jobb med hög lön och hög prestige och som kräver hög utbildning har låg sjukfrånvaro, men när det gäller den psykiska ohälsan är det precis tvärtom. Det är dessutom sjukskrivningar som riskerar att bli långa, säger Jenny Wiener.

Läs också: Två dör varje dag av stress på jobbet

– En informatör löper till exempel tre gånger så hög risk att råka ut för en sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än vad en jordbrukare gör, och en jurist löper dubbelt så hög risk jämfört med en byggnadsarbetare.

Inom yrken som kräver högskoleutbildning domineras sjukskrivningarna av stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom.

– Det finns en hög grad av ohälsa i vissa yrken och branscher. De här frågorna behöver uppmärksammas mycket mer än vad som sker i dag. Ingen ska behöva bli sjuk av att jobba.

Under hösten har Akavia via enkäter frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om bland annat deras arbetsmiljö. Cirka 3 700 personer har deltagit i undersökningen som bland annat visar:

Tre av fyra har under det senaste året varje månad upplevt arbetsrelaterad stress.

Hälften oroar sig för att deras framtida hälsa ska påverkas av arbetsrelaterad stress. Ungefär en lika stor andel uppger att de någon gång under de senaste fem åren har funderat på att byta arbete på grund av stress.

Var fjärde anser att deras sömn under det senaste året har påverkats av arbetsrelaterad stress.

Var femte svarar att de under de senaste fem åren varit sjukskriven eller frånvarande från jobbet på grund av stressrelaterade besvär.

En märkbart större andel kvinnor än män uppger att de är oroade över att den framtida hälsan ska påverkas av arbetsrelaterad stress, att deras sömn påverkas av stressen, att de har varit sjukskrivna på grund av den och att de har funderat på att byta jobb.

Ungefär var tredje anser att de inte får tillräckligt stöd av sin arbetsgivare i samband med arbetsrelaterad stress.

– Det är mycket oroande att det är en så stor andel som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress, säger Akavias samhällspolitiske chef Patrik Nilsson.

Läs också: Sveriges åklagare är tidspressade

– Det är också olyckligt att det är så många som upplever att de inte får tillräckligt stöd av sin arbetsgivare. Jag tror att det är hög tid att se över stora delar av arbetsmiljöområdet. Många av föreskrifterna är till exempel i grunden fokuserade på den fysiska arbetsmiljön. Dessutom har de väldigt lite med kontorsarbete att göra. Den typen av miljöer som våra medlemmar i allmänhet är verksamma i finns inte riktigt med.

Läs också: Färre får rehabilitering för stress

För drygt fem år sedan började Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) att gälla. De behandlar till exempel arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Frågor kring stress och arbetsklimat hänger ofta samman med hur arbetet är organiserat, förhållandet mellan krav och resurser och hur det sociala samspelet på jobbet fungerar.

– Vi ska i större utsträckning prata om friskhetsfaktorer, det vill säga hur ser vi till att människor håller sig friska och välmående.

Läs också: EKG-mätare ska minska stressen

Arbetsplatser med låg sjukfrånvaro  kännetecknas ofta av väl utvecklade friskhetsfaktorer. Det kan till exempel vara ett bra fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, stor delaktighet, gott ledarskap, bra möjligheter till kompetensutveckling och prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning.

– Det finns dessutom ett stort värde för arbetsgivarna att se till att medarbetarna mår bra. Ökat välmående leder i allmänhet till högre produktivitet, säger Patrik Nilsson.

Läs också: Bidrag till hemmakontor gav lägre sjukfrånvaro

Teknikutvecklingen har gjort det möjligt för allt fler att arbeta på distans, vilket inte minst har varit tydligt under de senaste ett och ett halvt åren då många av smittskyddsskäl helt eller delvis har arbetat hemifrån.

Den nya mobiliteten har inneburit ökad flexibilitet och möjligheter för många att själva avgöra var och när arbetet ska utföras. Autonomin har ökat och det har blivit lättare att få ihop privatlivet med arbetslivet.

Det är i det sammanhanget extra noterbart att ungefär sex av tio svarande i Akavias undersökning uppger att de i dag upplever mindre arbetsrelaterad stress jämfört med före pandemin.

– Våra medlemmar uppskattar i grunden flexibiliteten och tycker att det är bra att man i ökad utsträckning själv kan avgöra var och när man utför sitt arbete, även om det inte är bra för alla.

Läs också: Så söker du nytt jobb efter utbrändhet

– En stor utmaning är att, samtidigt som vi tar tillvara på den nya teknikens möjligheter, säkra en bra arbetsmiljö. Det som nu pågår är på många vis revolutionerande. Vårt sätt att arbeta i tid och rum håller på att förändras i grunden. Det är spännande att se vad som kommer ur detta. Förhoppningsvis blir det något mycket bra, men det kommer nog att göra ont på vägen, säger Patrik Nilsson.

Hur förändras arbetsgivarens arbetsmiljöansvar av att vi arbetar hemifrån i allt större utsträckning?
– Oavsett var man arbetar är arbetsgivaren alltid arbetsmiljöansvarig, men för att kunna ta det ansvaret även när vi är utspridda är det extra viktigt att ha bra rutiner och tydliga avstämningar och uppföljningar. Samtidigt som väldigt mycket hänger på cheferna om detta ska fungera, behöver medarbetarna vara tydliga med hur de mår.

Läs också:  Två dör varje dag av stress på jobbet

Vanessa Quero arbetar som senior jurist på juristbyrån Familjens jurist, med internationell privaträtt, ekonomisk familjerätt och arvsrätt som inriktning. Hon berättar att arbetet till och från kan vara stressigt.

– Enligt min erfarenhet är det ganska individuellt hur man klarar stress, samtidigt som det är något som det flesta inte kan från början, utan behöver lära sig. Så var det åtminstone för mig. Jag har lärt mig att prioritera och hantera stressen.

– Det är helt avgörande att man kan tala öppet med sina chefer om detta, och att man som medarbetare verkligen berättar om man har för mycket att göra eller om man behöver stöd.

Enligt Vanessa Quero är det inte minst viktigt att det på arbetsplatserna finns ett klimat som gör att unga och nyanställda vågar vara öppna med hur de mår.

– Samtidigt är det kanske då man är minst benägen att säga något. Det är enklare för äldre och seniora medarbetare.

Läs också: Så vill politikerna minska stressen