En av fem känner sig ensam på jobbet

Har du svårt att få kontakt med kollegorna i lunchrummet? Saknar du en nära vän på arbetsplatsen? I så fall är du inte ensam. Nära 20 procent av de anställda i Sverige upplever känslor av ensamhet eller isolering på jobbet, enligt en ny undersökning från det globala matleveransföretaget Compass Group. Margareta Kristenson, professor emerita i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet, är inte förvånad över siffran. Den ligger i linje med ensamheten i landet i stort: nästan en fjärdedel (23 procent) av befolkningen från 16 år och uppåt uppger att de besväras av ensamhet och isolering.
– Ensamhet är vanligt förekommande idag, inte bara i Sverige utan även i världen generellt. Att det avspeglar sig i arbetslivet är inte så konstigt. Det kan dels förklaras med kraven på tidseffektivitet, dels på digitaliseringen som innebär att vi sitter mycket ensamma framför våra skärmar och att vi kommunicerar i allt högre grad via videomöten och mejl. Det underlättar för distansarbete men minskar möjligheten till gemenskap, säger hon.

Samhörighet viktigt för vårt välmående

Det finns många studier som visar på kopplingen mellan ett stort socialt nätverk och högt välmående och god hälsa. Allra viktigast för att vi ska må bra är dock tillgången till en nära förtrogen som man kan prata med om viktiga saker och som man kan gråta och skratta med, berättar Margareta Kristenson. Svaren från de svenska arbetstagarna i Compass Groups undersökning visar också att 75 procent anser att vänner ökar välbefinnandet på jobbet. Och av de som hade en nära vän bland kollegorna kände 67 procent sig glada på jobbet, jämfört med 44 procent av de som saknade en nära vän på arbetsplatsen. De som aktivt umgicks med sina kollegor sade sig även förstå sin arbetsgivares strategi och mål bättre än de som inte umgicks med sina arbetskamrater.
– Gemenskap är ett grundläggande mänskligt behov. Vissa tycker mer om att vara för sig själva än andra, men alla behöver känna att de är en del av ett sammanhang och en grupp. Det är oerhört viktigt för vårt välmående.

Om man redan har en förtrogen utanför jobbet och inte tycker sig ha så mycket gemensamt med kollegorna på arbetsplatsen, är det då så farligt att hålla sig för sig själv?

Margareta Kristenson betonar att det är skillnad på självvald och ofrivillig ensamhet.
– Det är den ofrivilliga ensamheten som är skadlig för vårt mående. Men vi speglar oss i varandra och vår omgivning och jag tror att det i grunden är svårt att trivas på arbetsplatsen om de enda man har trevligt med jobbar någon annanstans.

Distansarbete riskerar att öka ensamhetskänslor

Hon konstaterar att det ökande distans- och hybridarbetet riskerar att få fler att känna sig ensamma och isolerade. När folk jobbar hemifrån försvinner de informella mötena som kafferaster, småprat i korridoren och afterwork – möten som är värdefulla för att skapa sociala kontakter.
– Vi behöver känna att chefer och arbetskamrater ser och bryr sig om oss. Jobbar man på distans träffas man inte, förutom i formella, planerade sammanhang på en skärm. Ur den synvinkeln kan man förstå arbetsgivare som kräver att de anställda ska vara på jobbet någon dag i veckan just för värdet i att småprata och fika ihop med sina kollegor. Det är då kittet mellan människor uppstår.

Chefer bör uppmärksamma de tystlåtna

Samtidigt är småprat och ”mingel” med kollegor lättare sagt än gjort för många. Att en femtedel av de anställda de facto känner sig ensamma eller isolerade betraktar Margareta Kristenson som ett arbetsmiljöproblem – och en ledarskapsfråga.
– De som lider av ofrivillig ensamhet känner ofta att ingen vill vara med dem. Därför måste man som arbetsledare på ett klokt sätt lyssna in och skapa möjligheter för gemenskap även i det lilla formatet. Ett sätt kan vara att man vandrar runt på kontoret och tar sig tid att prata med alla medarbetare – inte bara de mest karismatiska och de som snackar mest utan även de tysta och blyga. Ett tips är att ställa frågor om vardagliga saker som man kan tänkas ha gemensamt.
Hon jämför det med att vara förälder till många barn: det är viktigt att visa att man ser alla barnen och att ibland ge all sin uppmärksamhet till ett åt gången.
– Jag tror att man har mycket att vinna på att anamma utvecklingssamtal som inte följer en fast mall. Börja med att fråga hur personen ifråga trivs på jobbet – och gör detta på ett inbjudande sätt så att vederbörande känner att man är intresserad på riktigt.

Vad kan du själv göra om du känner dig ensam på jobbet?

– Påminn dig om att du inte är ensam om att känna dig ensam, det kan även de som ser tuffast ut göra, även om de är bättre på att dölja sin osäkerhet. Testa att på kafferasten sätta dig vid ett bord med kollegor som du känner dig trygg med och ställ en fråga till arbetskamraten som sitter bredvid.

Hur kan man som kollega agera om man märker att någon ofta sitter ensam eller tyst i lunchrummet?

– Du kan visa att du bryr dig genom att involvera personen i samtalet istället för att bara prata vidare med de roligaste. Säg: ”Vad tänker du om det här? Jag vet att du har en massa kloka tankar.”. Om personen blir nervös kan man testa igen en annan gång, kanske när det bara är ni två. Man kan också avdramatisera genom att säga: ”Jag kan ibland tycka att det är jättejobbigt att prata när det är många personer i rummet”. Då inbjuder man till samtal på ett ärligt och kärleksfullt sätt.

Vilken betydelse har en inkluderande arbetsmiljö för de anställda?

– Den klassiska modellen för psykosocial arbetsmiljö beskriver vikten av balans mellan krav och kontroll. Men forskning visar entydigt att den tredje faktorn, socialt stöd på arbetet, är lika viktig och att denna till och med kan ”buffra” för negativa hälsoeffekter av en bristande balans mellan krav och kontroll. Detta sociala stöd kan handla om att det är en god stämning och sammanhållning på arbetsplatsen men också att kollegor ställer upp för varandra och har förståelse för att man kan ha en dålig dag.

Vad tror du om framtiden för ensamhetskänslor i arbetslivet?

– ¬Mycket talar för att vi går mot en ökande digitalisering utifrån ökade effektivitetskrav och konkurrens. Detta riskerar att ske på bekostnad av gemenskapande, informella möten. Samtidigt finns idag en motrörelse; allt fler tycker att det är trist att vi sitter ensamma i olika rum. Jag tror att vi tillsammans måste diskutera vad det är för samhälle vi vill ha: Vad är det som ger oss mening i livet? Hur kan vi skapa ett arbetsliv där vi bryr oss om, lyssnar på och hjälper varandra? Det är när vi mår bra, känner arbetsglädje och gemenskap som vi också kan prestera som bäst.