Bäst i Sverige på hälsa – så gör de

Nyckeltalsinstitutet presenterar årligen topplistor över arbetsgivare som har bäst arbetsvillkor i landet sett till attraktivitet, jämställdhet och hälsofrämjande.
Deras bedömning av det hälsofrämjande arbetet bygger på resultaten i deras verktyg Hälsoindex, som beskriver hälsoläget och arbetsmiljön inom organisationer.
Allra bäst i landet är just nu Sveriges Riksbank, följd av Riksrevisionen och Bankgirot.
Här berättar de om vad som ligger bakom topplaceringarna.

Christina Jacobsson, HR-chef på Sveriges Riksbank

Vad gör ni för friskvårdssatsningar?

– Vi har tillgång till gym och träningsklasser i våra lokaler, väl utnyttjat friskvårdsbidrag – 81 procent av medarbetarna använder det – och en aktiv idrotts- och kulturförening.

Vad är mest populärt bland medarbetarna?

– Det är väldigt olika, det kan vara simning, löpning eller gymträning. Nu under vår och sommar har vi gemensam löpträning för de som vill vara med.

Vad använder ni för nyckeltal kring hälsa?

– Vi tittar på hälsa från flera aspekter. Vi är måna om att vi har en hög frisknärvaro, att medarbetare trivs på arbetsplatsen, att stressnivåer hålls på en balanserad nivå och att både kort- och långtidssjukfrånvaro ska vara låg. Vi undersöker dessa områden genom Nyckeltalsinstitutets mätning och även genom kvalitativa mätningar.

Stress är en stor arbetsmiljöfråga – har ni speciella åtgärder för att hantera det?

– Det är viktigt med mindre arbetsgrupper, det gör det lättare att ha en löpande kontakt med varandra. Många har också förtroendearbetstid och det hoppas vi också underlättar en viss flexibilitet i arbetet.

Vad ser ni för möjliga hälsoeffekter av distansarbete?

– För vissa minskar det risken för stress, och kanske blir färre sjuka genom att vi har en vana av att hålla oss hemma vid smitta och arbeta hemifrån. Det är också beroende av hur ens livssituation ser ut, är man yngre och ensamstående är det kanske inte så lockande med distansarbete. Som chef måste man också se till att ha en bra kontakt oavsett var man arbetar, även medarbetare måste tänka på detta. Det är viktigt att ha rutiner kring hur vi har distansarbete, till exempel vad som gäller för möten, hur man kommer till tals, när ses vi alla fysiskt.

Linda Boström Melander, HR-chef på Riksrevisionen

Vad gör ni för friskvårdssatsningar?

– I år gör vi en särskild satsning för att bidra till en mer hälsosam livsstil. Vi inledde vårt hälsoår på alla hjärtans dag med HLR-utbildning, möjlighet att ge blod på arbetstid, pulshöjande träning samt lansering av tjänstecyklar och ett rörelserum på kontoret. Därefter har vi haft både kunskapshöjande insatser och en hälsoutmaning för att inspirera våra medarbetare till motion. Vi kommer under året fortsätta att erbjuda aktiviteter inom området för att bidra till en än bättre fysisk, psykisk och social hälsa.

– Utöver vårt hälsoår har vi även möjlighet till bland annat subventionerad massage på kontoret, en löpgrupp som tränar tillsammans en gång i veckan på lunchen, generöst friskvårdsbidrag, möjlighet till friskvårdstimme, vaccination mot säsongsinfluensa samt aktiviteter som vår medarbetardrivna förening KompiSAI anordnar inom området.

Vilka delar är mest populära bland medarbetarna?

– Vi har 5 000 kronor i friskvårdsbidrag per år och 87,5 procent av våra medarbetare nyttjade delar av eller hela bidraget 2023, så det är populärt. Även massagen utnyttjas av många och de aktiviteter som vi erbjudit i samband med vårt hälsoår varit uppskattade.

Stress är en stor arbetsmiljöfråga – har ni speciella åtgärder för att hantera det?

– I samband med vårt hälsoår hade vi en föreläsning med Niclas Almén som är doktor i psykologi och specialiserad inom området stress och återhämtning. Han menar att vi klarar av stress, det är bristen på återhämtning som är vår utmaning. Med kunskap från hans föreläsning kan vi inspirera varandra i att hitta sätt för återhämtning kontinuerligt under dagen, individuellt och varierat utifrån de behov som finns.

Vad ser ni för möjliga hälsoeffekter av distansarbete?

– Vi har en relativt tät chefsstruktur och för de chefer med fler medarbetare finns arbetsledare som möjliggör för ett nära ledarskap för våra medarbetare. Det gör att vi har goda förutsättningar att fånga upp tidiga signaler om ohälsa som vi kan agera på. Sedan vi i samband med pandemin började erbjuda möjlighet till distansarbete följer vi forskningen och utvecklingen av hur det påverkar individen och verksamheten.

Natasha Petrovic, HR Partner på Bankgirot

Vad gör ni för friskvårdssatsningar?

– Vi har ett generöst friskvårdsbidrag och har även infört en friskvårdstimme, så att medarbetarna har möjlighet att träna på betald arbetstid en timme i veckan. Vi har också ett eget gym, som är öppet för våra knappt 200 medarbetare och våra konsulter. Vi har alltid jobbat mycket med de här frågorna och vi uppmuntrar på olika sätt våra medarbetare att träna regelbundet – det ser vi som en naturlig del av vardagen.

Hur använder medarbetarna de här möjligheterna?

– Det är många som nyttjar friskvårdsbidraget, och vårt gym är väldigt välanvänt. Några medarbetare har tagit på sig att hålla i klasser i gymmet, och det har varit mycket populärt. Just nu är det som regel tre eller fyra klasser per vecka med styrketräning, cirkelträning eller step up-klasser.

Vad använder ni för nyckeltal kring hälsa?

– Sjukfrånvaro är förstås ett viktigt nyckeltal och där ligger vi relativt lågt. Nyckeltalsinstitutets Hälsoindex är också mycket värdefullt, liksom att göra regelbundna pulsmätningar via Winningtemp, där vi även kan fånga upp tendenser till ökad stress.

Just stress är ju en stor arbetsmiljöfråga – har ni speciella åtgärder för att hantera det?

– Vi pratar mycket om att det är viktigt med balans i livet och erbjuder möjlighet till flexibelt arbete som vi upplever bidrar till att minska risken för stress. Men vi är medvetna om att vi är inne i en period där det händer mycket i organisationen, så det gäller att cheferna har en god dialog med sina medarbetare för att säkerställa att det inte påverkar deras hälsa.

Hur förhåller ni er till distansarbete?

– Vi kallar det för flexibelt arbete och vi har fokuserat på att det ska fungera praktiskt. Vi har en stor fördel i att alla medarbetare arbetar utifrån samma kontor och det vill vi dra nytta av. Chefen har ett stort ansvar att få det att fungera i den egna gruppen och huvudparten av arbetet ska ske på kontoret. Gemensam frukost och gemensamma obligatoriska möten har varit bra incitament. Det fungerar bra och vi märker att det är många medarbetare som vill vara på plats.