Återkommande övertidsarbete kan vara ett hot mot hälsan

Hög arbetsbelastning under lång tid gör att många mår dåligt. Mycket talar dess­utom för att hög arbetsbelastning och negativ stress är något som ökar i breda grupper på svensk arbetsmarknad.

I Akavias senaste medlems­undersökning uppger tre av fyra att de ofta arbetar över, det vill säga att de arbetar mer än normal veckoarbetstid.

Härom året gjorde dåvarande Jusek en undersökning bland förbundets medlemmar som visade att ungefär en tredjedel inte hann med jobbet under ordinarie arbetstid. En lika stor andel uppgav att de arbetade för mycket och att de inte hade något, eller litet, utrymme för återhämtning efter en period med mycket jobb. 

Så mycket förlorar du på obetald övertid

I en motsvarande undersökning som dåvarande Civilekonomerna gjorde något år tidigare bland sina medlemmar uppgav 41 procent att det att fanns förväntningar på dem att arbeta övertid. Var tredje svarade att de ofta drog in på lunchen, arbetade över eller tog med arbetet hem. 55 procent uppgav att de hade mycket att göra på jobbet och 15 procent att deras arbetsbörda var mer än vad de mäktade med. 

Viktigt att diskutera arbetsbelastning 

Göran Kecklund, som är professor i psykologi och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, säger att det är viktigt att arbetsledningen har bra koll på hur mycket med­arbetarna arbetar.

– Att ha en bra dialog med sin närmaste chef, att kunna diskutera sin arbetsbelastning och få återkoppling på sitt arbete är centralt. Det är också viktigt att det finns luft i systemet, att alla medarbetare inte är belagda till hundra procent. Chefen måste kunna omprioritera om det till exempel blir kris i något projekt eller om någon har för mycket att göra.

– När man i enkäter frågar människor varför de arbetar övertid visar det sig dock ofta att övertiden eller merarbetet inte är beordrat, utan det är engagerade medarbetare som vill göra ett bra jobb. 

Många som arbetar väldigt mycket är framgångsrika i sina jobb och högpresterande.

– Men det kan också vara tvärtom, att man inte riktigt behärskar sitt jobb och kompenserar det genom att arbeta mer.

Perioder av mycket arbete leder för de allra flesta inte till några allvarligare hälsoproblem om de följs av lugnare perioder och tid för återhämtning då stressen går tillbaka och normaliseras.

– Problemet är att för många kommer inte de lugna perioderna, eller så blir de allt mer sällsynta, säger Göran Kecklund. 

Har det problemet ökat?

– Vi saknar bra statistik, men mycket talar för att det är så.

– Det kan i sin tur leda till att man nästan all vaken tid tänker på jobbet. Det sista man gör innan man somnar är att fundera över hur man ska hantera arbetstoppen som väntar i nästa vecka. Tankarna på arbetet är otroligt intensiva, man får svårt att sova och vaknar tidigt. Hamnar man i ett sådant mönster riskerar man att drabbas av kronisk stress. 

Under de senaste åren har bransch efter bransch larmat om en väntande kompetensbrist. I flera fall är den
redan här. Pressen på dem som arbetar i bristyrken väntas bli ännu större.

– Men kompetensbrist är ingen anledning till att man över tid ska tokjobba. Då måste arbetsgivaren prioritera bland arbetsuppgifterna, säger Göran Kecklund. 

Stresshanteringen ser olika ut

Olika människor är olika bra på att hantera stress. Det beror inte bara på individuella skillnader och hur de har det på jobbet, utan också på livssituationen. 

– Är vi i en situation där vi även tar stort ansvar för exempelvis hemarbete och har barn i åldrar där de kräver mycket av vår tid, blir den totala arbetstiden mycket hög. 

Han tror att det allt mer gräns­lösa arbetet, att många blandar arbete och fritid och åtminstone delvis arbetar hemifrån, kommer göra att många arbetar mer än tidigare.

– Så har det blivit för mig under pandemin. Jag har kommit på mig själv att sitta och arbeta hemma klockan halv nio på kvällen. Det tror jag inte att jag hade gjort om jag varit på min arbetsplats. Då hade jag haft en bättre tidsstruktur.

– Fack och arbetsgivare har fått en ny utmaning. Stora delar av tjänstemannasektorn kommer efter pandemin inte att gå tillbaka och arbeta som tidigare. Det gäller att vara med på den förändringen, men också tänka igenom och hitta nya lösningar för att förhindra och förebygga stressrelaterade problem.