Tunghäfta? Inte hela världen!

Du sitter vid ett avlångt bord under jobbkonferensen – omgiven av såväl kollegor som nya ansikten – och hör moderatorn säga ditt namn. Det har blivit din tur att komma med en dragning av ditt hemma-ämne. Plötsligt känner du allas blickar mot dig, A4-pappret klibbar mot fingrarna och det låser sig i skallen. Trots att du är omsorgsfullt förberedd minns du inte vad du ska säga.

– Tunghäfta är en av flera möjliga reaktioner när man blir nervös. Man kan också börja svettas mycket, rodna eller darra och skaka. Det är just det här med att hamna i fokus för uppmärksamheten och att man förväntas prestera inför andras åsyn, som utlöser ett obehag för många. Det bottnar inte sällan i att man tvivlar på sin förmåga att ge ett redigt intryck, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet och forskare om social ångest.
Han jämför det med en idrottare inför en tävling. En viss grad av nervositet kan vara bra för att man ska prestera väl; det gör att man skärper sig och optimerar sin prestation. Men blir anspänningen för stor kan prestationen istället sjunka. Det som händer i hjärnan när nervositeten blir allt för stark är att amygdala – en del av hjärnans rädslonätverk som har varit evolutionärt viktigt för att vi ska undvika faror – aktiveras. Som en reaktion desaktiveras vårt intellektuella center i pannloben, vilket leder till att vi får sämre tillgång till vårt rationella tänkande.

– Det gör att vi plötsligt kommer av oss eller glömmer vad vi ska säga.

Tomas Furmarks forskning visar att 24 procent av den svenska befolkningen, alltså nästan en av fyra, känner rädsla inför att tala inför grupp. För vissa kan det utlösa en stark ångestreaktion och bli ett handikapp i vardagen. Detta brukar då kallas för social fobi eller social ångest. Personer som i psykologiska tester har låga poäng på emotionell stabilitet och extroversion, har högre risk att utveckla social fobi. Med det sagt måste man inte nödvändigtvis vara introvert för att ibland bli talträngd, betonar Tomas Furmark.
– Det är fullt möjligt att vara utåtriktad och extrovert och ändå uppleva mycket ångest inför och under en presentation. Man lockas lätt att tro att alla med social fobi är väldigt blyga och tillbakadragna, men det stämmer inte på alla.

Kan man förbereda sig inför en presentation för att undvika tunghäfta?
– Generellt sett är det bra att förbereda sig. Problemet som många med social ångest har är att de förbereder sig för mycket. De kan börja en månad före ett föredrag och lägga ner på tok för mycket tid och energi på att gå igenom alla möjliga scenarion och fundera på hur de ska göra om dessa inträffar. Ofta är det förknippat med katastroftankar. Det är därför inte bra om förberedelserna går till överdrift.

Hur löser man situationen i stunden, om man plötsligt tappar orden?
– Ett tips är att flyta med ångesten ett tag; den brukar lösa upp sig. När man jobbar med kognitiv beteendeterapi är målsättningen att man ska genomleva situationen även om den känns obehaglig. Då ger man sig själv en möjlighet att upptäcka att ångesten faktiskt klingar av efter ett tag; erfarenheten blir att det inte var så farligt som man trodde.

Hur brukar andra reagera när någon blir nervös och kommer av sig?

– Svaret på det tror jag att man får om man går till sig själv. Hur reagerar du om du sitter och lyssnar på en person som blir nervös? De flesta reagerar med välvilja och kanske fyller i med ett ord. Men ofta överdrivs situationen av personen som drabbas; man tror att man gör sig till åtlöje medan de andra kanske inte ens lägger märke till att man söker efter orden några sekunder eller kommer av sig. Det är en viktig insikt.

När man fokuserar för mycket på sig själv är risken inte bara att man förstorar upp situationen och blir sin värsta kritiker – man tappar också fokus på de som lyssnar.
– Det är lätt hänt att man riktar uppmärksamheten mer mot sig själv än publiken. Det brukar kallas för att man blir hypersjälmedveten; man märker minsta lilla grej hos sig själv men inte alls hos andra. Det är ett slags observatörsperspektiv på sig själv.

Idag sker allt fler möten digitalt och många jobbar hemifrån – kan det spela roll när det gäller risken att drabbas av talträngdhet?

– Det kan räcka med att andra personer tystnar och förväntar sig att man själv ska prata för att väcka ångesten. Men pratar man inför en skärm tar man litegrann bort känslan av att ha allas blickar riktade mot sig. Det skulle kunna innebära att personer med social ångest tycker att det är mindre obehagligt. Å andra sidan riskerar man att bli socialt ringrostig om alla presentationer sker digitalt – precis som att en muskel som vi inte använder blir lite förslappad. Man förlorar också naturliga exponeringstillfällen som kan vara viktiga om man på sikt vill komma över sina problem.

När kan det vara läge att söka hjälp för sin tunghäfta?
– Man ska komma ihåg att det är ett vanligt problem att bli nervös när man ska tala inför en grupp. Ofta innebär det inga stora konsekvenser. Men om man får starka reaktioner eller om det blir en stor källa till lidande som påverkar livet negativt, då ska man definitivt söka hjälp. Det kan vara svårt att bryta på egen hand och finns sällan en quick-fix. Men det finns både läkemedel och olika typer av psykologisk behandling där kognitiv beteendeterapi har bäst evidens.