Svagt stöd på jobbet för kvinnor med NPF-diagnos

Mellan 2 och 4 procent av den vuxna befolkningen har så stora NPF-relaterade besvär (se faktaruta) att det blir ett hinder.
Detta är en andel som kan komma att öka. Enligt Socialstyrelsen har cirka 10 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna adhd-diagnoser.
– Det betyder inte att det är betydligt färre flickor med adhd. De senaste åren har olika studier visat att flickor får NPF-diagnoser senare än pojkar. En anledning är att bland pojkar är hyperaktiviteten generellt sett mer utåtagerande, medan den hos flickor oftare kan vara inåtriktad och inte lika lätt att upptäcka, säger Matilda Berglund Calais, intressepolitisk utredare på organisationen Attention.
Dessutom finns det ett mörkertal i den vuxna befolkningen, menar hon.
– Det är helt klart många som har problematiken utan att vara diagnosticerade. Kanske har de hittat strategier för att klara vardagen, men stora händelser i livet kan göra att besvären blir ohanterliga, säger hon.

Rörig arbetsplats en svårighet

I arbetslivet generellt finns det flera tydliga utmaningar för den som har NPF-besvär.
– När vi har frågat våra medlemmar som har NPF-diagnos vad de har svårt med på jobbet nämner de sådant som att arbetsplatsen känns rörig och att ledarskapet är otydligt.
Öppna kontorslandskap med mycket ljud- och ljusintryck kan vara en utmanande arbetsmiljö. Det kan också vara besvärligt att hantera de ökade förväntningarna på självledarskap i många yrken.
– Personer med neuropsykiatriska diagnoser kan ha svårt att hitta vad som är good enough eller att sätta gränser för vad som är hållbart för en själv. På dagens arbetsmarknad uppmuntras det ofta att jobba så mycket som möjligt, att driva på. Det kräver mycket av ledarskapet för att någon med NPF-diagnos ska kunna hantera det.
En helt annan utmaning är bristande kunskap om vad dessa nedsättningar innebär, menar Matilda Berglund Calais.
– Vi märker att det kan vara svårt att förstå den varierade funktionsnivån hos en individ. Han eller hon kan till exempel ha högt värderad spetskompetens inom ett visst område, och samtidigt ha jättestora problem med att jobba i team eller att behöva gå på ett snabbinkallat möte.

Förväntningar på ansvar för hemmet

NPF-besvär kan därmed lätt orsaka arbetsrelaterad stress. Den stressen ger i sin tur rejält förhöjd risk för framtida sjukskrivningar, framför allt för medelålders kvinnor enligt en studie vid Göteborgs universitet.
– Precis som bland barn går det att se könsrelaterade skillnader hos vuxna med NPF-diagnoser. Till att börja med kommer fler kvinnor in i arbetslivet utan att ha fått diagnos, och därmed inte heller rätt verktyg eller strategier som de kan använda. Det kan innebära att de vänder eventuella svårigheter till att det är de som inte presterar tillräckligt, eller att lägger på stress på sig själva, säger Matilda Berglund Calais.
Dessutom är det fortfarande så att kvinnor har större förväntningar på sig att ta ett helhetsansvar för hemmet, och i viss mån även på jobbet.
– När det ska bakas eller fixa presenter på en arbetsplats ser vi hur det nästan alltid är kvinnor som tar på sig det. Och den typen av ansvar, både hemma och på jobbet, blir svårare att kombinera med ett krävande arbete för den som har en NPF-diagnos.

Nästan hälften har tidigare inte berättat

För att skapa en bättre utgångspunkt för medarbetare med NPF-diagnos behövs först och främst en öppen dialog, menar Matilda Berglund Calais.
– Enligt våra undersökningar har det tidigare varit nästan 50 procent som inte vågat berätta om sin diagnos på jobbet. I den senaste undersökningen märker vi en tendens att det är fler som berättar, och det är positivt – men det är fortfarande långt ifrån alla.
Det kan i vissa fall handla om en osäkerhet om hur man blir bemött om man berättar, men en del tänker också att det ändå inte skulle kunna innebära några förbättringar.
– Vi har hört att det finns en missuppfattning om att det måste vara dyrt att göra anpassningar som underlättar för den med NPF-diagnos. Men det är enkla saker som kan göra stor nytta, som att ge tydliga instruktioner och att inte uppmuntra till ett gränslöst arbete.
Matilda Berglund Calais konstaterar att det inte enbart handlar om att förbättra för individer, utan att det även går att se vinster för både företag och samhälle. Enligt Attentions senaste enkät har över 50 procent har varit sjukskrivna från jobbet på grund av sin NPF-nedsättning.
– Men NPF behöver ju inte enbart innebära besvär, det kan ju också vara en tydlig tillgång. Det skulle många företag kunna dra nytta av, förutsatt att medarbetarna får det stöd de behöver.