Enligt en undersökning som Manpower gjorde för några år sedan upplever hälften av alla svenskar att de har minst en energitjuv på jobbet, det vill säga någon som skapar dålig stämning och sprider negativ energi.
Energitjuvarna kan ta sig väldigt olika former, och många fungerar i praktiken som emotionella vampyrer som suger kraft och energi ur dig. Något som kan påverka dig mer än du anar, berättar författaren och föreläsaren Lena Skogholm.
Lena Skogholm – Forskning visar att vi har en del i vänster pannlob som blir aktiv när vi har positiva känslor, och en annan del i den högra pannloben som lyser upp när vi har negativa känslor. Därmed innebär exempelvis ökad aktivitet i den högra hjärnhalvans pannlob att vi har en tendens att se livet mer gråa toner och vice versa, med mer aktivitet i den specifika delen i vänster pannlob ser vi livet i ljusare färger, säger hon och förtydligar genom att benämna de olika delarna för ”solskenshjärnan” respektive ”grådaskhjärnan”.

Det negativa systemet är starkare

Vi har alla båda dessa delar, men det varierar mycket vilken av dem som är mer aktiv för tillfället. Det beror på såväl situation som person, eftersom vi fungerar på olika sätt.
– Det är bra att vara medveten om att det negativa systemet som regel är betydligt starkare än det positiva. Och att vår omgivning kan ha stark påverkan på vilket system vi använder. Omges vi av människor som använder grådaskhjärnan så ”smittas” vi lätt och kan börja dras till det negativa.
Det handlar dessutom inte enbart om känsloliv och vårt agerande, utan det positiva systemet bygger även upp kroppen på cellnivå medan det negativa bryter ner, konstaterar Lena Skogholm.

Går att träna upp

Men hjärnan är lika formbar som musklerna i vår kropp, på gott och ont.
– Precis som du kan träna överarmarna för att få större biceps, så kan du träna upp solskenshjärnan respektive grådaskhjärnan. Forskning har till exempel visat att om man ältar tillsammans med någon, alltså fastnar i något ”gnällhjul”, så växer sig grådaskhjärnan starkare hos båda personerna.
Det är viktigt att ha balans mellan delarna så att inte grådaskhjärnan tar över, vilket den helst av allt vill. Vår första impuls är ofta att leta efter det som är fel eller dåligt, om vi inte har tränat upp en stark solskenshjärna.
– När det gäller energitjuvar har de en tendens att verkligen sätta igång grådaskhjärnan hos omgivningen, och här är det bra att både ha kunskaper om hur man kan bemöta energitjuvar och en stark solskenshjärna så att man inte blir smittad lika lätt.

Metoder för arbetsplatsen

Lena Skogholm har tagit fram en lista med tio metoder för att behandla energitjuvar (se några av dem nedan), och hon uppmuntrar till att arbeta med de här frågorna i grupper på arbetsplatsen.
– Alla tycker att det är jobbigt att det finns energitjuvar, och de allra flesta vet inte hur vi kan bemöta dem. Det är lätt att känna sig ensam i detta, så därför kan det vara mycket värdefullt att hitta strategier gemensamt. När du vet hur du ska göra kommer du också att bli mindre stressad av att möta en energitjuv, säger hon.

 

Lena Skogholm tipsar om några övergripande sätt att hantera emotionella vampyrer och andra energitjuvar.

Sätt mentala gränser

Behåll dina logiska tankar, de blir en kognitiv broms som lugnar känslor.
Förslag på tankestrategier:
”Jaha, det här var en stark grådaskhjärna i dag.”
”Det här är grådaskhjärnans perspektiv. Undrar hur jag kan lyfta in solskenshjärnans perspektiv?”

Bekräfta och lyft in annat perspektiv
Lyssna in och bekräfta det personen säger – med minst ett par, tre meningar. Säg först därefter hur du upplever situationen, eller lyft in ett annat perspektiv.
Obs – här är det viktigt att undvika ordet ”men”, så att det inte blir ”Jag förstår vad du menar, men…”. Konstatera istället att ”Jag förstår hur du tänker. Så här tänker jag om det… / Jag tolkade det så här…”

Uttryck det du känner och säg ditt önskemål
Du kan till exempel säga: ”Jag har jättemycket omkring mig just nu som tar så mycket energi. Så jag skulle uppskatta om vi kunde fokusera på det positiva under vårt arbetspass just i dag.”
Då signalerar du med ”just i dag” att det är ett begränsat önskemål, vilket kan vara lättare att acceptera. Det är då inte heller anklagande, vilket ”Måste du vara så negativ?” ofta kan uppfattas som.

Lyft frågan till chefen
Arbetsmiljön är en ledarfråga, och om det har gått så långt att grådaskhjärnan har vuxit sig stark hos många medarbetare – till exempel vid stor arbetsbelastning eller ständiga förändringar under lång tid – är det bra att situationen lyfts till chefen.
Se då till att vara så neutral och faktabaserad som möjligt.

Ställ frågor – fokusera på lösningar
Locka fram den problemlösande förmågan som alla kollegor antagligen har genom att ställa frågor i stil med:
”Hur ska vi komma fram till en bättre arbetsmetod som ger ett bättre resultat?”
”Vilken lösning tycker du skulle vara bäst?”


Läs mer i Lena Skogholms bok Bemötandekoden och på lenaskogholm.se/energitjuv

 

Det här är några av Judiht Orloffs kategorier, med kommentarer av Lena Skogholm:

Den amerikanska psykiatern och författaren Judith Orloff har sedan länge studerat och skrivit om emotionella vampyrer. Hon delar upp dem i olika kategorier, för att på det sättet lättare bedöma hur de ska hanteras och bemötas.
Det här är några av Judiht Orloffs kategorier, med kommentarer av Lena Skogholm:

1. Vredesmissbrukare (”Anger Addicts”)
Använder ilska och plötsliga utbrott för att kontrollera och – som regel omedvetet – trycka ned andra.
Lena Skogholm:
”Använd lugn logik och undvik att dras inte med i virrvarret av känslor.
Säg till exempel något i stil med:
’Intressant att du tar upp det/ja, det är en infallsvinkel/jag förstår inte riktigt hur det är kopplat till det här ärendet... så om vi går vidare till sakfrågan: vad är ditt förslag på xx?/och apropå det, vad är ditt förslag på nästa fråga?’
Nyckeln är att se till att det inte finns någonstans för ilskan att landa; den ges inte något utrymme eftersom du för tillbaka samtalet till sakfrågan.”

2. Skuldbeläggare
Använder skuldkänslor för att manipulera andra till att göra som de vill.
”Använd återigen lugn logik och säg exempelvis:
’Jaha, det är en tanke/infallsvinkel/synpunkt. Om vi ska ta vara på tiden/vara produktiva undrar jag ska vi fortsätta med x eller y?/vad tänker du är nästa steg i projektet?
Även här gäller det att inte utrymme för skulden.’
Genom att ställa frågor gör att den andre parten måste kicka igång sin logik, och det är avgörande för att bryta den starka känslan. Det blir en kognitiv broms på känsloflödet.”

3. Narcissister
Allt kretsar kring dem. De saknar empati och använder manipulation för att få beundran av andra i omgivningen.
”Om det handlar om en sjukligt narcissistisk person, då gäller det att sätta gränser och minimera kontakten. Tro inte att du kan hjälpa. Om en person är sjuk får den söka hjälp. Det gäller både narcissism och brutet ben.
Om det ’bara’ är en person som har narcissistiska drag är det till att börja med nödvändigt att du tar kommandot och styr över situationen. Håll fokus på sakfrågan i samtalet.
Använd ordet vi istället för jag och du. När vi på det sättet relaterar till relationen kan det återuppliva den del av hjärnan som hanterar omtänksamhet och hänsyn. ”

4. Offer
Ser sig själva som hjälplösa och förväntar sig att andra ska rädda dem. De tar inte ansvar för sina egna handlingar.
”Bekräfta om personen tycker något är jobbigt – det är grunden för att det ska uppstå en kontakt er emellan. Säg sedan till exempel:
’Om vi just den här tiden/det här mötet fokuserar på vad vi kan påverka, vad tänker du att nästa steg kan vara för att det skulle bli lite bättre?’
Vi hjälper dem då med att ta ansvar och lägga undan offerrollen. Får du inte med personen första gången, prova samma sak igen.”

5. Kritiker
Påpekar konstant andras fel och brister under förevändningen att de vill hjälpa.
”Tacka för deras input och för så snart som möjligt åter samtalet till sakfrågan med lösningsfokus. Säg exempelvis:
’Tack för din input! Vad är ditt förslag på lösning? /Hur skulle ett första steg mot en lösning på detta kunna se ut?’
Alternativt:
’Du är så bra på att se och göra oss uppmärksammade det som kan bli bättre. Det är bara det att jag har haft så mycket på sistone och känner mig lätt överbelastad när vi fokuserar så mycket på alla problem. Jag undrar om vi lite snabbare skulle kunna titta på förslag till lösningar istället så att problemen kan lösas så snart som möjligt. Det skulle jag verkligen uppskatta. Är det okej för dig?’
Nyckeln är här att få den andre att förstå hur hens beteende påverkar den andre, förmedla sin egen upplevelse av situationen – istället för att klandra den andre – och att sedan komma med ett önskemål.
Om vi får vi en fråga, så vill vi ofta bidra. Men när vi får ett kommando, till exempel ’Nu måste du vara mer positiv’, så kommer vi snarare att ifrågasätta det.”

6. Passivt-aggressiva personer
Uttrycker ilska genom undvikande beteenden, som att glömma saker, agera under tystnad eller att vara ineffektiv.
”Låt inte passiv aggressivitet passera obemärkt, för det signalerar att det är okej att bete sig så. Om någon himlar med ögonen kan du säga med vänlig röst som inte är anklagande:
’Var det något du ville säga eller tillägga? Det är viktigt att alla synpunkter får komma fram.’
Eller om någon säger något nedlåtande med en passivt aggressiv ton, svara då något i stil med:
’Jaha, du tänker så. Berätta mer hur du tänker!’
Återigen med en vänlig ton. Då ’tvingas’ den passivt aggressiva att stå för sitt beteende eller förklara mer vad han eller hon menar egentligen. Kommer det då upp något anklagande så kan du möta det med lugn logik.”