Omvärlden har reagerat starkt på Rysslands invasion av Ukraina. USA, EU-länderna, Kanada och Storbritannien har infört en rad ekonomiska sanktioner mot Ryssland, ryska banker har uteslutits från det internationella systemet för finanstransaktioner – även kallat Swift – och flera storföretag har upphört med sin verksamhet i landet i öst. Även om kriget framförallt är en humanitär tragedi får det också på olika sätt följdverkningar för svenska företag.
– Svensk ekonomi generellt är inte särskilt beroende av Ryssland eller Ukraina, till exempel går ungefär en procent av exporten till Ryssland och en ännu mindre andel till Ukraina. Samtidigt är det många företag som berörs av de högre transportpriserna eller för att de inte får tillgång till vissa råvaror, exempelvis metaller, som bara finns i dessa länder. Detta kan få stor påverkan för vissa företag, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till Akavia Aspekt.
Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, är inne på samma spår.
– Sedan invasionen inleddes och restriktionerna infördes har priserna stigit kraftigt på många råvaror, till exempel olja, metaller, gas, korn och vete där Ryssland och Ukraina i olika grad är stora exportörer. Det här slår stort och brett, säger han.
Ryssland står för en ansenlig del av brytningen och exporten av palladium, en för bilindustrin betydelsefull metall som används vid tillverkningen av katalysatorer till bilar. Brist på palladium skulle alltså få stor påverkan på fordonsindustrin. Och redan nu kommer rapporter om att biltillverkare i Europa har pausat delar av sin produktion på grund av komponentbrist.
– Neongas som till stor del produceras i och exporteras från Ukraina är viktig vid tillverkningen av olika mikrochip, och mikrochip finns i nästan all teknik som vi konsumerar och använder. Mycket tyder på att råvarupriserna, bristen på komponenter och logistikproblemen kommer att bli värre, säger Mattias Persson.
De återkommande restriktionerna och nedstängningarna under coronapandemin resulterade i logistikbekymmer, komponentbrist och produktionsstörningar världen över, även i Sverige. Dessa svårigheter var inte överspelade när Ryssland inledde invasionen i slutet på februari.
Läs även: Kairos Future om livet efter pandemin
– Det fanns vissa tecken på att priserna på och tiderna för transporter höll på att normaliseras, men i och med kriget har det uppstått nya störningar i leveranskedjorna och på utbudssidan, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
Priset på olja har rusat till följd av kriget – och därmed också drivmedelspriserna i Sverige.
– Det är ett tufft läge för energiintensiva verksamheter. Det betyder ökade kostnader för viss produktion vilket antingen leder till fortsatt stigande priser för slutkonsumenten eller till minskade marginaler för företagen. I ett längre perspektiv, om energibristen fortsätter eller blir ännu värre, kan produktion och investeringar tvingas minska, säger Jens Magnusson.
Han pekar också på att många bedömare redan har sänkt eller kommer att sänka sina tillväxtprognoser för 2022 och 2023. Detta till följd av prisökningarna, utbudsstörningarna, logistikproblemen och den allmänna ekonomiska osäkerheten som kriget har gett upphov till.
– När hushållen nu måste betala mer för mat, transporter och värme samtidigt som reallönerna sjunker kan det innebära att övrig konsumtion hålls tillbaka. Det kan slå mot företagen.
En annan faktor i sammanhanget är ränteläget, vilket påverkar företagens lånekostnader och därmed deras investeringsvilja. Efter den högsta inflationen – 7,9 procent i februari – på 40 år kom i mitten på mars beskedet om att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED) höjer USA:s styrränta för första gången på över tre år. FED har dessutom signalerat att det kan bli fler höjningar under året. För svensk del är Riksbankens nuvarande prognos att en första räntehöjning sker under 2024, men Riksbankschefen Stefan Ingves meddelade nyligen att banken inte utesluter en räntehöjning redan i år. I februari låg inflationen i Sverige på 4,5 procent, vilket är den högsta noteringen sedan 1993 och klart över inflationsmålet på två procent. Jens Magnusson bedömer att det blir minst en räntehöjning under året.
– Det är viktigt att påpeka att det fanns överhettningstendenser i ekonomin redan före kriget, till exempel steg priserna och företag hade svårt att få tag i arbetskraft. Det är motiverat med en stramare penningpolitik men det är förstås besvärande att åtstramningen sammanfaller med kriget som även det leder till ekonomisk osäkerhet och lägre tillväxt, säger han och fortsätter:
– Men vi ska komma ihåg att vi kommer från mycket låga räntenivåer. Även om räntan nu börjar stiga tar det ett tag innan den blir så hög att den hejdar företagens vilja och möjligheter att låna och investera.
Läs även: Mindre vinst för vartannat företag
Enligt Migrationsverket kan det komma mellan 76 000 och 200 000 ukrainska flyktingar till Sverige fram till halvårsskiftet. Annika Wallenskog på SKR säger att flyktingmottagandet kommer att leda till stor efterfrågan på arbetskraft inom kommuner och regioner.
– Det handlar inte bara om personal inom vård, omsorg och socialtjänst utan också om ekonomer, jurister och andra professioner som jobbar med att upphandla och administrera verksamhet kopplat till flyktingmottagandet, säger hon och fortsätter:
– Detta kommer att skapa ett stort rekryteringsbehov. Man ska komma ihåg att under 2015 och 2016, förra gången som det kom många flyktingar, var det cirka 600 personer som jobbade bara med att skicka fakturor mellan staten och kommunerna.
Jens Magnusson är också inne på att delar av ekonomin kan gå mot ökad tillväxt till följd av kriget. Till exempel har aktiekursen för försvarstillverkaren Saab rusat med 50 procent i år.
– Om vi får ett flyktingmottagande som under 2015 kommer även den offentliga konsumtionen att öka ganska ordentligt. Men även om man tar hänsyn till sådana saker skulle jag tro att de flesta prognosmakare nu väntar sig ett lägre utfall för den svenska tillväxten under året jämfört med vad man bedömde före kriget, säger han.
Text: Tomas Nilsson
Publicerad