Polisen i Sverige gick upp i stabsläge och inledde en nationell särskild händelse efter Rysslands militära angrepp mot Ukraina. Lena Amorøe, nationellt huvudskyddsombud vid Polismyndigheten, säger att det uppstod oro i organisationen när kriget bröt ut.

Lena Amorøe– Vi har fått in frågor om vad det innebär att vara krigsplacerad och många medarbetare vill ha mer strukturerad information om detta. Sedan har vi medarbetare som själva har vuxit upp i eller flytt från krigsdrabbade områden, och vi har sett en risk för att minnen och oro ska komma till ytan till följd av Ukrainakriget. Det är något som vi har tagit höjd för och som vi följer, säger Lena Amorøe.

Migrationsverket bedömer att det under helåret 2022 kan komma sammanlagt 80 000 flyktingar från Ukraina – och även flyktingmottagandet påverkar polisens arbetssituation.

– Det har tagits fram internt informationsmaterial och spridits i organisationen. Det har också uppmärksammats att gränspolis och utredare bör vara vaksamma på människohandel och liknande brott, säger hon. 

En annan som följer utvecklingen noga är Leif Liam Rahnasto, digital kommunikatör på Skurups kommun och ledamot i Akavias professionsstyre för kommunikatörer. 

– Kriget i Ukraina är en högst aktuell fråga för oss. Dels för vår personal som jobbar med IT-säkerhetsfrågor, dels för kommunekonomerna som måste ta hänsyn till stigande priser som innebär en stor belastning för kommunen. Och kommunikatörerna arbetar mycket mer med kriskommunikation, till exempel med att sprida information om skyddsrum och liknande. Det handlar inte om nya arbetsuppgifter utan snarare om att det har tillkommit en ny dimension, säger han.

Juristen Christina Törnstrand är ledamot i Akavias professionsstyre för jurister och arbetar som controller för biståndsmyndigheten Sida i Kongo-Kinshasa. Också hennes arbetsuppgifter påverkas av Ukrainakriget, trots att hon befinner sig på en annan kontinent.

– Delar av biståndet omfördelas och går i högre grad till flyktingmottagandet i spåren av Ukrainakriget. Då måste vi ha en dialog med olika partnerorganisationer härnere eftersom biståndsrelaterade projekt, aktiviteter och utbetalningar kan behöva senareläggas. Det är många avtal som ska planeras och göras om, säger hon.