Negativitet på arbetsplatsen – i alla former – kan lätt bli en belastning för hela arbetsgruppen. Vi har pratat med Jonas Mosskin, legitimerad psykolog, som under de senaste tio åren jobbat med organisationer och arbetsgrupper.

– Jag upplever ofta att det kan ha gått allt för lång tid när jag blir inkopplad. Senast häromdagen jobbade jag med en grupp som hade haft en konflikt två månader tidigare och inte haft ett enda gruppsamtal sedan dess. Då är det lätt att problemet växer och det är svårare att gå tillbaka, säger han.

Negativitet kan komma inifrån den egna arbetsgruppen, från kollegor som av någon orsak är missnöjda. Men ibland kan den ha sin grund på det privata planet – långt ifrån arbetet.

– Det är ju svårt att vara missnöjd med sitt privata liv – man kan ju inte säga upp sig från sin familj – och ibland har jag erfarenhet av att ilskan kan komma därifrån, säger Jonas Mosskin och berättar att han ofta brukar börja med att fråga hur en missnöjd person har det hemma.

Men orsaken till en persons eller en grupps missnöje kan också ha sin grund på arbetsplatsen. Många chefer och ledningar är ofta fokuserade på slutresultatet, vad som presteras i stället för hur det presteras, att det lätt skapar missnöje bland medarbetare:

– Det jag ofta möter är chefer som lägger för lite tid på att berätta varför de till exempel prioriterar som de gör, säger han och förklarar att tydlighet och transparens gör det lättare för medarbetarna att förstå och acceptera beslut även om de kanske inte tycker om dem.

Oavsett orsaken till missnöjet eller det negativa beteendet så påverkar det andra kollegor på arbetsplatsen – det är ofrånkomligt.

– Många vill inte ta ansvar för sitt beteende utan tycker att de har rätt att vara arga, men när de förstår vilken betydelse det har för omgivningen brukar de flesta tänka till.

 

Men det finns också sätt för den som inte delar missnöjet att hålla det ifrån sig, att inte ta det till sig.

– Jag tror inte att vi ska vara så rädda för att säga ifrån när negativiteten påverkar mig som kollega och att det dränerar en grupp på energi, föreslår han.

– Det är också så att många har svårt att förstå att det egna agerandet påverkar hela gruppen eller kulturen. Därför är det bra att tala om spelregler, normer ochförväntningar på varandra i en arbetsgrupp.

Tas inte de negativa känslorna på allvar av chefer eller ledning kan det lätt eskalera. När missnöje uppstår bland medarbetarna så väljer allt för många i ledningsposition att inte ta tag i det på direkten, menar Jonas Mosskin – de hoppas att det ska gå över.

– De känner oftast till problemen, men har valt att inte ta upp dem och vet inte vad de ska göra – och det är dåligt ledarskap. När jag sedan blir inkallad så är det onödigt infekterat, säger han.

Att lyfta alla problem för att sedan fokusera på hur medarbetarna tillsammans med ledningen ska lösa det kan skapa energi och få medarbetarna att positivt blicka framåt.

– Ge det kritiska och det negativa utrymme. Många gånger tror de negativa medarbetarna att de inte kommer att bli lyssnade på och då tar man i extra mycket. Men om ledningen visar att man är beredd att lyssna brukar ofta frustration kunna vändas till energi för att tillsammans lösa problemen.

Så kan du frigöra dig från negativitet i arbetslivet:

  1. Lyssna och visa respekt mot dem som är negativa, men var samtidigt inte rädd för att säga att du inte håller med.
  2. Säg ifrån, att du inte vill höra kollegors missnöje eller att du hellre vill prata om något annat.
  3. Lägg din energi och fokus på andra – och annat – än dem som är missnöjda.
  4. Chefer måste aktivt välja att också lyfta upp och fokusera på dem som är positiva, stötta de optimistiska.
  5. Som chef: Gör något konkret; öva på att i grupp lyfta upp allt negativt, alla problem, för att därefter finna lösningar tillsammans.

Så hanterar du negativiteten: Konsten att ge negativa besked

Många medlemmar jobbar med att lämna negativa besked i arbetet, till exempel avslag i asylärenden, förlorade tvistemål eller liknande. Då gäller det att inte ta det personligt utan att fokusera på den professionella rollen, menar Jonas Mosskin.

– Det viktigaste är nog, oavsett situation, att du förbereder dig och tänker över vad vill du ha sagt, oavsett om du som chef ska ge ett negativt besked eller om du ska lämna ett negativt besked till en klient, säger han.

Han har många gånger upplevt att chefer tror att de har lämnat ett tydligt besked, fast de egentligen lindat in budskapet eller korrigeringen så mycket att mottagaren inte alls förstått.

När det handlar om negativa budskap som har stor betydelse för mottagarens livssituation, menar han att det är viktigt att ha och visa respekt för att det är ett besked som faktiskt är svårt att ta emot.

– Ha empati och visa det på ett professionellt sätt, säger han och fortsätter:

– Sedan är det bra att tänka i rolltermer – vad är min roll i den här situationen? Det är viktigt att komma ihåg att det här är ett beslut som jag fattat i min yrkesroll och inte som privatperson.

Det är också viktigt att komma ihåg att det finns andra som har till uppgift att stödja och trösta. Men bara för att det sker under arbetsdagen betyder det inte att det blir lättare att lämna negativa besked.

Jonas Mosskin konstaterar att en kontinuerlig dialog där man pratar om den professionella rollen mellan kollegor, med chefer och under handledning inte bara är viktigt för en nyanställd utan även för den som jobbat länge.

– Min erfarenhet är att de med lång erfarenhet ofta är de som börjar tvivla på om de gör rätt, och det är utvecklande för yrkesrollen även om vi sällan ser det på det sättet.

Moraliska överväganden är ofta tecken på mognad, menar han.

Läs också: Fem steg till ökad arbetsglädje

Läs också: Hjärnvänlig arbetsplats - fyra steg till bättre kognitiv ergonomi

Texten har publicerats i Jusektidningen Karriär 15 mars 2018. Den är skriven av Henrik Lenngren.

Den här texten har tidigare varit publicerad

Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.