På engelska kallas företeelsen ”phubbing”. Ordet, en sammanslagning av phone (telefon) och snubbing (avvisande), är en beskrivning av någon som prioriterar sin mobiltelefon före personerna runtomkring.

Eftersom det finns få studier om phubbings effekt på arbetsmiljön startades nyligen ett treårigt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Det leds av Sara Thomée, docent i psykologi och lektor vid psykologiska institutionen.

Genom såväl intervjuer som enkäter har hon och kollegorna studerat mobilbeteenden inom två olika branscher: elinstallation och hälso- och sjukvård inklusive tandvård.

Sara Thomée har tidigare studerat hur mobilanvändning påverkar vår hälsa och kunde se att en intensiv användning ökade risken att utveckla exempelvis nedstämdhet eller sömnbesvär.

Sara Thomée fick därefter idén att studera ”phubbing” i samband med sin forskning kring elolycksfall. I intervjuer frågade hon elektriker om rasterna var ett forum för att diskutera tillbud. ”Nej, då sitter man med mobilen”, var ett svar hon fick.

– Jag gjorde en inventering som visade att våra beteenden har förändrats, och jag har talat med skyddsombud som anser att det kan vara ett problem. Att småprata stärker det sociala kittet i en arbetsgrupp och idéer kan uppstå. Vad händer om vi slutar prata med varandra? Kommunikation är bra för lärandet och effektiviteten, säger hon.

Akavia är rätt förbund för dig som är chef

Som medlem i Akavia får du expertråd, coachning och stöd vid utmaningar, oavsett om du varit chef en längre tid eller är ny som ledare. Du kan även bli del av styret för professionsföreningen för chefer där du kan stöd i utmaningar som är specifika för ledare, och hitta lösningar tillsammans.

 

 

Om fem år har vi dock kanske glömt att vi inte använde mobiler
på rasterna, menar hon.

– Attityden skiljer sig mellan åldersgrupper. Yngre anser att det är mer accepterat och har mindre åsikter om andras användning, medan äldre oftare säger att ”det är tråkigt att vi inte pratar med varandra”.

På frågan om varför mobilen används ofta svarar respondenterna att den är ett sätt att komma bort och ta en paus.

– Har man en dålig dag kan det vara skönt att slippa prata. Man har kontakt med familj och vänner eller kollar på ett videoklipp, men det kan också handla om slentrian. Studien pågår så vi kan inte ge ett säkert svar än på hur arbetsmiljön påverkas, men i intervjuerna framkommer färre negativa synpunkter än förväntat. Det kan tyda på att det har blivit mer normaliserat.

Bör arbetsgivare börja fundera kring phubbing?
– I projektet har vi också intervjuat chefer och HR-personer, men vi håller fortfarande på med analyserna. Det här verkar vara en fråga som ännu inte har nått den nivån i organisationerna. Jag tycker att man utan pekpinnar ska tala mer om ”hur vill vi ha det här eftersom vi är varandras arbetsmiljö”.

Läs också: Ta bort telefonen som distraktion

Läs också: Rädda ditt hotade fokus

Läs också: Fem enkla steg mot minskad ensamhet på jobbet

Råd vid phubbing

Sara Thomées råd om mobiler:

  • Tänk på att hur du beter dig är andras arbetsmiljö.
  • Sitter du djupt försjunken i din mobil kan du inte sam­tidigt ha ett kvalitativt samtal.
  • Tala med varandra om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Kanske kan ni komma fram till ett gemensamt förhållningssätt? Det minskar irritation och skapar en trevligare arbetsmiljö.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.