Ökad risk för självmord vid arbetsrelaterat våld

Klienter som knuffas eller hotar, kollegor som återkommande säger elakheter och undanhåller viktig information eller en chef som tafsar. Arbetsrelaterat våld kan se olika ut och vara såväl fysiskt som psykiskt och genusbaserat. I rapporten Hot, våld och trakasserier, som Akavia släppte 2021, framkommer att var fjärde medlem som ingick i enkätstudien hade utsatts för något av detta under de senaste två åren. Var femte svarade att de kände sig otrygga och drygt fyra av tio upplevde att hot och våld hade påverkat deras yrkesutövning. Det medför inte bara en risk för samhällsviktiga funktioner och rättssäkerheten utan också för de berörda individernas välmående. Det är sedan tidigare känt att det finns en koppling mellan arbetsrelaterat våld och psykisk ohälsa. Nu visar en ny stor studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, publicerad i The Lancet, att personer som har utsatts för någon form av våld på sin arbetsplats löper 1,3 gånger högre risk för självmord eller självmordsförsök. Studien bygger på data från en enkätstudie med över 200 000 deltagare i Sverige, Finland och Danmark. Deltagarna fick svara på frågor kring huruvida de hade utsatts för arbetsrelaterat våld. Därefter följde forskarna upp deltagarna genom att titta på självmordsförsök och dödsfall i nationella hälsoregister.

– Det som är speciellt med denna studie är att vi har haft möjlighet att titta på ett så ovanligt utfall som självmord; för det krävs stora datamängder vilket vi har haft tillgång till genom våra nordiska registerdata, säger Linda Magnusson Hanson, en av forskarna bakom studien och docent vid Epidemiologiska enheten på Stressforskningsinstitutet.

Resultaten var relativt väntade. I en studie från 2020 tittade hon och hennes forskarkollegor närmare på just sexuella trakasserier i arbetsmiljön och kunde då se ett ännu starkare samband till självmord. I den nya studien har forskarna fokuserat på arbetsrelaterat våld i bredare bemärkelse, från fysiskt till psykiskt våld – men även hot om våld.
– De tillfrågade har i enkäten fått göra en fri tolkning av våld eller hot om våld och svara på om de har upplevt detta. Vi ställde även specifika frågor om just mobbning, som sticker ut genom att det är en typ av våld som har pågått under en längre tid, exempelvis i form av upprepade trakasserier eller personlig förföljelse. Det vi kan se är att risken för självmord ökar för de som har upplevt återkommande våld snarare än enstaka incidenter.

Arbetsrelaterat våld behöver inte heller vara kopplat till den fysiska arbetsplatsen. I takt med den digitala utvecklingen yttrar sig hot och trakasserier alltmer digitalt, understryker Linda Magnusson Hanson.
– Det kan leta sig in på exempelvis sociala medier, efter arbetstid.
Drabbas män och kvinnor olika av arbetsrelaterat våld?
– Det vi kan se är att det för män finns ett starkare samband mellan våld och självmord. Exakt vad det beror på är svårt att veta, men det finns forskning som tyder på att män skulle kunna vara mer känsliga för social och ekonomisk stress. Män tenderar även att använda självmordsmetoder som har större dödligt utfall än kvinnor. Medan kvinnor generellt sett är bättre på att söka hjälp vid psykisk ohälsa hanterar män i högre grad problemen på egen hand. De löper exempelvis större risk för alkoholmissbruk.
Hur ser medvetenheten om riskerna med arbetsrelaterat våld ut idag?

– Det finns nog en allmän medvetenhet om risker med våld och mobbning, men jag tror ändå inte att frågorna prioriteras tillräckligt mycket på arbetsplatserna. Det behövs mer för att förebygga problemen. När det gäller suicidprevention har det varit mycket fokus på att begränsa tillgången på exempelvis tabletter och vapen i de miljöer där detta förekommer. Men jag tror att man måste fokusera mer på att förebygga att personer alls blir självmordsbenägna, exempelvis genom att minska förekomsten av våld och mobbning.
Hur ser du på risken att hot och trakasserier normaliseras på arbetsplatser där detta är vanligt förekommande?

– Det finns absolut en risk för detta vilket även kan påverka våra studier på så vis att personerna som svarar på våra enkäter inte rapporterar problemen för att dessa har börjat upplevas som en naturlig del av jobbet. Så det finns helt klart en risk för en underrapportering av våld av olika slag. Vi håller faktiskt på att titta närmare på hur vi på ett bättre sätt kan mäta olika typer av våld på arbetsplatsen genom hur vi ställer frågorna i våra enkäter.

Vad hoppas du att er studie ska leda till?
– Jag hoppas att den kan bidra till att arbetsgivare och andra som jobbar med arbetsmiljöfrågor blir medvetna om de allvarliga riskerna som kan finnas med olika typer av arbetsrelaterat våld. Men också att man prioriterar de här frågorna genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete och försöker göra något åt problemet.
Hur ska man som anställd agera om man utsätts för fysiskt eller psykiskt våld?
– En bra början kan vara att prata med sin chef så att problemet påtalas och det finns möjlighet att minska risken för att det återkommer eller att andra medarbetare drabbas. Det är viktigt att agera i ett tidigt stadium. Men ansvaret ligger inte bara på individen; jag tror att ett bra ledarskap är av stor vikt för att förebygga den här typen av arbetsmiljöproblem. Om chefen markerar att den här typen av beteenden inte är acceptabla, kan det förhoppningsvis bidra till en förbättring framåt.