Megatrenderna som påverkar ditt arbetsliv

Nu har vi kommit drygt halvvägs genom 2020-talet, och de senaste fem åren har innehållit minst sagt stora globala händelser och förändringar med påverkan ända ned på individnivå. Inte minst lär det märkas i ditt dagliga arbete, som sannolikt inte ser likadant ut som vid decenniets inledning. 

Vad har vi då att vänta av den kvarvarande delen av 2020-talet? Den frågan har Kairos Future tagit sig an. Och svaret presenterar de i ett antal så kallade megatrender. 

– En megatrend är en långsiktig, global förändring som påverkar samhället över decennier och omformar ekonomiska, teknologiska och kulturella strukturer. Den är drivkraften bakom stora skiften, som digitalisering, demografiska förändringar och hållbarhetsomställning, säger Erik Herngren, senior partner på Kairos Future.

En given megatrend är digitaliseringen. Den har pågått länge, men med allt kraftfullare algoritmer och snabbare bearbetning av enorma datamängder kommer den att fortsätta omforma arbetslivet i grunden. 

– En central förändring är övergången från informationsfrihet till kontrollerade flöden och AI-driven rådgivning. Internet har inneburit en fantastisk tillgång till öppen information som vi har kunnat söka upp och granska, men nu blir informationen allt oftare utvald och filtrerad. 

Detta innebär att våra beslut inte längre bygger på att vi själva har gjort analyser och dragit slutsatser, utan att beslutsstöden har tagits fram med någon form av automatiserad och systematiskt sammanställd metod. 

– Det behöver inte vara något negativt, eftersom dagens AI-lösningar kan generera högkvalitativa underlag på praktiskt taget nolltid. Det gör processen mycket effektiv. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att AI-driven rådgivning bygger på algoritmer som kan vara svåra att förstå och ifrågasätta. 

Det ställer i sin tur krav på ett kritiskt tänkande hos den som hanterar den typen av information. 

– Det kommer att vara mycket värdefullt att ha en djupare förståelse för AI-systemens förutsättningar och begränsningar. Det blir viktigt att ha förmågan att validera AI-genererade insikter och hindra att de leder till felaktiga beslut. 

I anslutning till detta växer sig då en annan megatrend starkare: Kompetensbrist på arbetsmarknaden. 

– Det beror på två saker. Dels ett pågående demografiskt skifte, med färre personer i arbetsför ålder, dels blir en stor andel arbetsuppgifter mer kunskapsintensiva och kräver större problemlösningsförmåga. 

De som kan kombinera teknisk förståelse med specialistkunskaper inom ett annat område – till exempel ekonomer med AI-kompetens – spås kunna bli allra mest framgångsrika på arbetsmarknaden. Ännu vassare kan kombinationen bli om den toppas med kunskaper inom hållbarhetsområdet, till exempel strategi, compliance och rapportering. 

En ökad kamp om talangerna leder sannolikt till att en del företag försöker locka med bättre arbetsvillkor. 

– Parallellt med det ser vi ett förväntansskifte, där människor i allt högre grad förväntar sig individanpassning i både privatliv och arbetsliv. Det gör att vi lär få se hur medarbetare kan få arbetsuppgifter och arbetsmiljö optimerade efter sina behov, bland annat med stöd av nya tekniska lösningar. 

Det låter förstås gynnsamt för medarbetaren, men kan onekligen vara en win-win-situation, konstaterar Erik Herngren. 

– Målet kommer att vara att ge varje individ förutsättningar för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt, vilket givetvis är precis vad företaget också vill. En bra arbetssituation minskar också risken för stress, något som varje seriös arbetsgivare strävar efter redan i dag. 

Goda arbetsvillkor är dock inte det enda som skymtar vid horisonten.  

– Företag och organisationer måste bli bättre på att hantera osäkerhet och snabbt kunna anpassa sig till förändringar. Det ställer nya krav på ledarskapet, men kommer även att påverka individen. 

Erik Herngren lyfter fram risken – eller möjligheten – att behöva byta arbetsroll oftare och därmed ett tydligare krav på att snabbt lära sig nya arbetsuppgifter.  

– En ökad flexibilitet hos företagen kan också innebära att de anställer med kortare kontrakt eller satsar på att lägga ut fler gig-baserade uppdrag. 

Hybridarbetet är en trend som tydligt kan kopplas till 2020-talet. Allt bättre tekniska förutsättningar, fler arbetsuppgifter som kan utföras med enbart datorn som verktyg, och en ökad anpassning till individens behov och önskningar skulle kunna peka mot en framtid med totalt uppluckrade arbetsplatser. 

Men redan nu har vi sett hur det i vissa organisationer har uppstått en dragkamp där ledningen vill samla medarbetarskaran på kontoret i större utsträckning. Så lär det förbli under de kommande åren, menar Erik Herngren. 

– Ett återkommande argument för distansarbete är att medarbetarna många gånger är mer produktiva, men det gäller ju inte alla arbetsmoment. 

Han konstaterar att det är sannolikt att allt fler arbetsgivare kommer att kräva en ökad kontorsnärvaro för att säkerställa att samarbetsbaserade uppgifter utförs effektivt. 

– Det kan handla om allt ifrån kreativa workshops och affärsutveckling till mentorskap och kunskapsöverföring, där det finns ett tydligt värde i att mötas fysiskt. Det som blir kvar av arbetet efter automatiseringen är det som vi måste göra tillsammans – tolka, förstå och fatta beslut. 

Det kommer också att bli en större andel uppgifter som innebär ett interagerande med andra personer, eftersom de uppgifter som AI-verktyg tar över i stor utsträckning är uppgifter som medarbetare i dag sköter på distans. 

Men att utföra arbetet på kontoret är även en fråga om att värna om företagskulturen, konstaterar Erik Herngren. 

– Om de flesta medarbetare jobbar på distans kan känslan av samhörighet urholkas, och det riskerar att påverka både trivsel och långsiktig lojalitet.

Läs också: Så skapas en idérik arbetsplats

Läs också: Skapa struktur på jobbet

Läs också: Framtidens arbetsliv i skuggan av AI