Juristen vill se en kartläggning av den digitala övervakningen

Ann-Therése Enarsson berättar att den danska dataskyddsmyndigheten häromåret genomförde en stickprovsundersökning bland en handfull danska myndigheter och företag. Ingen av dem följde GDPR:s bestämmelser om upplysningsplikt.

– Det är i dag svårt att få fram bra information om i vilken utsträckning övervak­ningen sker. Detta är både ett mycket komplext och komplicerat område som vi har alldeles för låg kunskap om. Det är många som famlar, ingen som vet.

– Samtidigt kan man konstatera att branschen som säljer dessa verktyg växer fort.

Arbetsgivare har väl alltid i någon mening övervakat sina anställda?
– Ja, men med AI flyttas gränserna för både vad som är möjligt och rimligt. Vi lyfter i dag på våra arbetsplatser – ofta med motiv som att öka säkerheten, utveckla verksamheten eller förbättra effektiviteten – in program och verktyg med muskler och kapacitet som vi inte har en aning om, vilket kan ge oanade konsekvenser längre fram. Vi är för naiva och godtrogna.

– Det är verktyg som – förutom att övervaka vad du gör, hur långa raster du tar, var du befinner dig, vilka du pratar och mejlar med, hur du surfar på nätet och liknande – även kan användas till att förutse vad du kan tänkas göra, till exempel att byta jobb eller organisera dig fackligt. Många arbetsgivare redovisar inte vad de gör på det här området.

Ann-Therése Enarsson menar att regel­verket behöver moderniseras.
– Lagstiftningen är både svåröverskådligt, full av gråzoner och konstruerad utifrån hur arbetslivet såg ut förr. Det behövs en enhetlig och heltäckande digital integritetslagstiftning.
– Många fackförbund bör bli betydligt aktivare och tuffare i dessa frågor. Vi bör ifrågasätta om övervakningen verkligen leder till ökad produktivitet.

Läs också: Är du övervakad på jobbet?

Läs också: Här är bakgrundskontrollerna en arbetsgivare får göra