Begreppet ergonomi har vi nog alla kommit i kontakt med – framför allt under den senaste tidens distansarbete. Det har varit stort fokus på att få till ett hemmakontor med en bra sittställning som motar både gamnacke och tennisarmbåge i grind.

Men ett begrepp som inte är lika vanligt i arbetsmiljösammanhang är kognitiv ergonomi, trots att det också inbegriper faktorer som påverkar vårt välbefinnande. Det handlar nämligen om att anpassa arbetssituationen utifrån hur våra hjärnor fungerar, vilket hjälper oss att bli mer effektiva – men också att undvika fel.

– Bra kognitiv ergonomi gör att allting fungerar och flyter på, sammanfattar Cecilia Berlin som är docent i produktionsergonomi på Chalmers tekniska högskola och forskar på just kognitiv ergonomi, eller hjärnvänliga arbetsplatser, om man så vill.

I ett samarbete med arbetsmiljöorganisationen Prevent har hon tagit fram en serie informationsvideor som tar upp olika aspekter av kognitiv ergonomi, till exempel hur multitasking påverkar oss och vikten att fokusera lagom mycket. Kort sagt: hur vi kan hjälpa hjärnan så att det går så smidigt som möjligt på jobbet.

– Kognitiv ergonomi är att ha tillräckligt goda förutsättningar för att tänka och tolka rätt. Har din hjärna alla förutsättningar för en arbetsuppgift? På individnivå kan de vara att du kan se, höra och känna det du behöver för att fatta rätt beslut.

Att hjälpa hjärnan på traven kan handla om att inte ha en massa plingande notifikationer som stjäl uppmärksamhet. Men – det inkluderar också större frågor kring hur arbetet är strukturerat: har vi tillräckligt med tid och resurser, har alla tillgång till den information de behöver och vet alla hur samarbetet ska gå till?

Att börja prata om de här frågorna är första steget till bättre kognitiv ergonomi, konstaterar Cecilia Berlin, men hon poängterar samtidigt att alla fungerar olika och det som är störande eller påfrestande för en individ kanske inte är det för en annan.

– Börja med att reflektera över hur du själv fungerar, men förstå att andra kan fungera annorlunda. Prata med kollegorna och kom gemensamt fram till hur ni ska arbeta.

Vad är värdet av att arbeta med kognitiv ekonomi?
– Värdet är att det kostar jättemycket att göra fel, tveka och behöva leta information. Har man inte ordning på sina rutiner blir arbetet ineffektivt. Men allt ska inte vara till effektivitetens lov; det handlar också om vårt välbefinnande. Att arbeta med de här frågorna är en försäkring som ser till att de viktigaste resurserna, medarbetarna, inte tappar orken.

Läs också: Unik satsning på mental ergonomi på Pensionsmyndigheten

Läs också: Skapa struktur på jobbet

Läs också: Regeringen öppnar för sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot psykisk arbetsmiljö

Fyra steg till bättre kognitiv ergonomi

  1. Undvik att multitaska. Forskning visar att vi inte kan ägna oss åt flera saker samtidigt – åtminstone inte när sakerna engagerar samma delar av hjärnan, som att prata och lyssna, till exempel.
    – Att kunna göra många saker samtidigt lyfts ofta upp som någonting positivt i dag, men det ökar risken för fel eller dålig kvalitet markant. Det är taskigt av en arbetsgivare att förvänta sig multitasking, säger Cecilia Berlin.
  2. Varva vant och ovant. Att fatta beslut kring någonting vi inte är vana vid tar energi, och att känna osäkerhet, som man kan göra när man ställs inför någonting för första gången, gör att man blir trött.
    – Det finns en ansträngning i att fundera på om man tänker rätt, konstaterar hon.
    Därför är det bra att varva problemlösning och rutinuppgifter under en arbetsdag.
  3. Fokusera lagom. Det är lätt att ha saker runt sig som pockar på uppmärksamhet i tid och otid, och vissa kan vara bra att stänga av eftersom de snor mycket uppmärksamhet.
    – Det är värt att värna sin rätt att fokusera. En intressant aspekt är att man ofta ser det som någonting man själv ska bestämma över, men det är lika viktigt vad ni kollegor är överens om – hur snabbt ni förväntas reagera på ett mejl, till exempel.
    Samtidigt gäller det att inte stänga av för mycket, så att du också skärmar bort sådant som du faktiskt behöver i arbetet.
  4. Kom ihåg hur du lär nytt. När kunskap flyttas från korttidsminnet till långtidsminnet kallar man det för en färdighet, alltså någonting man behärskar och kan utföra utan speciellt stor ansträngning. Det finns olika strategier för att nå hit, till exempel repetition eller visuella mönster. Att känna till hur processen går till – och hur du bäst lär dig – hjälper dig att förenkla inlärningen på jobbet.

Granskning om stress och utbrändhet i arbetslivet

En av fem sjuk av jobbstress
Var femte Akaviamedlem har under de senaste åren varit frånvarande från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress.
Var tredje anser att de inte får tillräckligt stöd av sina chefer i samband med arbetsrelaterad stress, visar en ny undersökning.
– Det är mycket oroande, säger Patrik Nilsson som är Akavias samhällspolitiske chef. Akavia Aspekts granskning om akademikers stress publicerades i december 2021.

En av fem sjuk av jobbstress

Utbränd: ”Både hjärnan och kroppen var helt slut”

Två dör varje dag av stress på jobbet

Så vill politikerna minska stressen i arbetslivet

Färre får rehabilitering för stress

EKG-mätare ska minska stressen

Läs också: Unga kvinnliga akademiker mest drabbade av stress

Läs också: För lite att göra på jobbet kan göra dig sjuk