Första månaden på första jobbet efter examen och du har fullt fokus på att sköta uppgifterna prickfritt. Samtidigt kommer en strid ström av inbjudningar till sociala tillställningar med kollegorna: löpgrupp efter jobbet på onsdag, pingisturnering före lunch på torsdag, pubquiz som afterwork på fredag. De flesta kollegor är taggade på hänget, trots att de ofta sker utanför ordinarie arbetstid, men du är inte lika entusiastisk. Samtidigt drar du dig för att tacka nej, i synnerhet för att du är ung och ny på stället. Olika arbetsplatser har olika oskrivna sociala koder och det kan vissa gånger vara allt annat än enkelt att som färsk i arbetslivet navigera bland de sociala förväntningarna. Organisationspsykologen Patrik Nyström, som har lång erfarenhet av medarbetar- och teamutveckling, understryker vikten av öppenhet för att undvika missförstånd.
Patrik Nyström– Om man konsekvent tackar nej till sociala aktiviteter tycker jag att man bör kommunicera varför, eftersom du ju kan ha goda skäl. Om du inte förklarar varför du avstår hela tiden så lämnar du dörren öppen för felaktiga tolkningar och onödiga spekulationer, till exempel att du inte är så engagerad i jobbet.

Kan påverka dig yrkesmässigt

På ett sätt är frågan enkel: om de sociala aktiviteterna inträffar på arbetstid utgör de en del av jobbet och du är därmed ofta skyldig att delta medan sociala tillställningar utanför ordinarie arbetstid bygger på frivillighet. Verkligheten är dock ofta mer komplicerad, eftersom även onsdags-AW:n kan ses som ett ”måste” av majoriteten av teamet. Dessutom kan prestationen i hög grad påverkas av den sociala trivseln.
– När jag är ute i organisationer och jobbar med teamutveckling är prestation ett effektmål, men prestationen hänger ihop med samarbete som i sin tur har att göra med den relationella biten. Så för att teamet ska kunna göra bra saker på jobbet behöver kollegorna lära känna varandra och ha tillit till varandra.
Om du regelbundet tackar nej till sociala tillställningar utan att berätta varför och om du kanske inte har så mycket kontakt i övrigt med kollegorna, så kan det ligga dig i fatet långsiktigt – trots att du kanske gör ett oklanderligt jobb, konstaterar Patrik Nyström.
– Det borde kanske inte spela någon roll, men om folk känner att de vet vem du är och litar på dig kan det öka dina chanser att klättra uppåt i organisationen. Man bör alltså inte underskatta den relationella delen av jobbet, säger han.

Strategier för att hantera sociala förväntningar

Därför är det viktigt att försöka vara strategisk i de här frågorna, menar Patrik Nyström. Ett sätt för att minska ryktesspridning är just att kommunicera öppet, i synnerhet om du av olika skäl tycker att sociala aktiviteter är väldigt besvärliga. Akavia Aspekt har till exempel skrivit om den svåra arbetssituationen för många autistiska personer som ofta är mer känsliga för mycket sinnesintryck, vilket gör det långt svårare att vistas i bullriga miljöer och vilket även kan påverka hur man kommunicerar med andra människor.
– Om du känner motstånd inför sociala aktiviteter underlättar det om chefen och gruppen förstår varför – och då ska du givetvis inte bli dömd på något sätt. För vissa kan arbetsbelastningen göra att man dräneras på energi och då kan sociala krav öka stressen ytterligare. Min bild är att öppenhet ofta påverkar relationerna på ett positivt sätt och gör stämningen mer avslappnad, säger han och fortsätter:
– Här är värt att betona att chefen har ett ansvar för att skapa en trygg, nyfiken och lyhörd kultur inom gruppen, där man känner och accepterar varandra och där man även vågar ta upp olika obekväma frågor.
Ett annat tips till nya och unga i arbetslivet är att lägga lite krut på att försöka upprätta sociala band till de närmaste kollegorna, till exempel genom att inleda samtal vid kaffeautomaten och ställa frågor. Detta skapar ett värdefullt förtroende som också gör det betydligt enklare att tacka nej till de sociala tillställningar som du finner olustiga.
– Det beror på situation och person. Om du är social, nyfiken och intresserad generellt kan du bygga upp bra kontakt med kollegorna, trots att du avstår från sociala aktiviteter. Då ses det heller inte som konstigt om du äter själv på lunchen eller sitter kvar vid datorn på fikarasten, säger Patrik Nyström och tillägger:
– En annan sak som kan underlätta situationen för dig själv är att försöka hålla koll på ungefär hur många gånger du har tackat nej i följd – och sedan delta vid utvalda aktiviteter. Då visar du att du vill vara en del av gruppen.