Framtidens arbetsliv i skuggan av AI

Frida Pemer är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på transformativt ledarskap, förändring och kultur. Hon leder framtidsinriktade forskningsprojekt om olika aspekter av arbetsliv, bland annat hur expertroller och organisationer förväntas förändras som en följd av digitaliseringen. 

För förändringar är att vänta, det behövs inga forskningsprojekt för att slå fast. 

– En av frågorna som återkommer i de här sammanhangen är vad vi människor kommer att kunna bidra med när artificiell intelligens utvecklas och blir allt mer användbar. För vi har definitivt förmågor som kommer att vara användbara lång tid framöver, säger Frida Pemer. 

Det första hon lyfter fram som en värdefull färdighet är det mellanmänskliga; att känna empati och att kunna bygga relationer. 

– AI har per definition inget medvetande eller några känslor. Tekniken kan simulera empati och medkänsla, men det blir snabbt tydligt att det inte är på riktigt. Så fort du har med människor att göra i ditt jobb är det här sådant som kommer att vara oumbärligt.

En annan förmåga som inte går att ersätta till fullo är att ifrågasätta och kunna göra rimlighetsbedömningar av AI-genererat resultat. 

– Sunt förnuft, skulle man kunna kalla det. Att bedöma och validera förslag som en AI-tjänst levererar kan bland annat vara avgörande för att undvika att fatta beslut som baseras på felaktiga uppgifter. AI-verktyg kan vara tränad på missvisande data och många av oss har upplevt att generativ AI, som ChatGPT, ibland hallucinerar, säger Frida Pemer. 

Expertrollen kommer därmed i praktiken att bli ett samspel mellan maskin och människa, konstaterar hon. 

– I stället för att experten är en ensam auktoritet – som det ofta kan vara i dagens läge – kommer det att bli viktigare att ha förmågan att använda AI-verktyg som stöd. Kombinationen av maskin och människa kommer att kunna generera bättre insikter och kreativa lösningar än vad de kan göra var och en för sig.

Just kreativitet är en intressant aspekt av AI-utvecklingen. I någon bemärkelse kan man se det som en mänsklig styrka, men AI-tjänster har alltså en hel del att bidra med. Och en grundläggande begränsning: 

– Det kan vara en spännande partner i idéarbete och innovation genom att exempelvis ställa annorlunda frågor som får en att verkligen tänka efter, och dessutom knyta ihop sådant som man inte har kopplat samman själv. Kreativitet handlar ju mycket om att se saker på nya sätt, och med hjälp av AI kan man få en liten knuff på vägen. 

Däremot kan själva grundprincipen med artificiell intelligens vara en nackdel i det här sammanhanget. 

– AI bygger ju ofta på befintliga data, och därmed finns risken att det blir alltför mycket upprepningar av mönster och idéer som redan finns.

Vi kommer också att uppleva olika former av organisatoriska förändringar i företag när AI-tjänster successivt börjar användas i verksamheten. 

– Den klassiska pyramidformade strukturen kan komma att utmanas om det inte längre behövs en bred bas av medarbetare som gör juniora arbetsuppgifter – utan man i stället använder AI för att utföra dem.  

Det finns tecken på att de nya organisationerna snarare kommer att vara formade som en diamant, med smal topp och botten samt en bredd på mitten. 

– Det kommer antagligen att behövas många medarbetare i det skikt som jobbar i samspel med AI. De behöver ha tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att kunna bedöma och förädla AI-genererat material. På sikt kan det därmed bli en utmaning att hitta de medarbetarna, om man inte har haft juniora personer som har kunnat lära sig hantverket och utvecklat den förståelse för det som krävs.

Sett ur ett annat perspektiv kan AI-utvecklingen leda till att beslutsfattandet i organisationer blir mer datadrivet. Vissa beslutsprocesser kan till och med automatiseras. För detta krävs dock mer kunskap hos ledare om vilka beslut som kan bli mer datadrivna, vilka frågor som kan ställas, vilken data som behövs för att besvara dem, och så vidare. 

– En ledare behöver snarare vara en vägledare och duktig på att ställa rätt frågor, än en auktoritet som har alla svar. Det blir också ännu viktigare för ledare att skapa förutsättningar för samarbete, innovation och lärande, säger Frida Pemer.  

I och med att AI-tekniken är omvälvande och omkullkastar många tidigare sanningar, kommer en del medarbetare ofrånkomligen att känna oro i förändringsprocesserna. 

– Detta är något som ledare måste vara lyhörda för, så emotionell intelligens blir en central del av ett framgångsrikt ledarskap.

Under tiden kommer karriärtrapporna att förändras, där traditionell hierarkisk position inte nödvändigtvis är det som ger hög status och ersättning. 

– Vi kan förvänta oss nya alternativa karriärspår som värderar teknisk expertis och innovation. Kunskaper och färdigheter kan komma att bli viktigare än den organisatoriska positionen. 

Projektbaserade roller kan vara ett annat sätt att ta nya karriärsteg, där man roterar mellan olika uppdrag och utvecklar allt bredare kompetenser. 

– Det omvända mentorskapet, där seniora ledare lär sig av yngre kollegor med bättre tekniska kunskaper, är också något vi antagligen kommer att se mer av framöver. Även det bidrar till att sudda ut traditionell linjär progression i karriären, säger Frida Pemer. 

Läs också: Megatrenderna som påverkar ditt arbetsliv