Ekonomisk tillväxt och konsumtion har länge setts som en förutsättning för samhällsutveckling, men när långtidsprognoser nu visar att tillväxten sannolikt avtar kan förväntningarna bli ett hot.
I forskningsprogrammet Bortom BNP- tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande har man undersökt vad som händer om tillväxten avstannar och tagit fram fyra scenarier för år 2050. I stället för ekonomisk tillväxt och konsumtion står här sociala och ekologiska hållbarhetsmål i fokus.
Läs även: Den lönsamma mångfalden
– Det mesta av den konsumtion som tillväxten bygger på i dag är inte bra för vare sig människor eller miljö. Med ett mer långsiktigt perspektiv på miljömål och sociala mål får vi verktyg att planera för framtiden. Då behöver inte krissituationer uppstå på samma sätt som de annars skulle göra, säger Åsa Svenfelt, projektledare och docent i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH.
Det första framtidsscenariet kallar forskarna för Kollaborativ ekonomi. Här har ägandet flyttats från privat eller offentlig form till att människor äger gemensamt och delar på saker. Produktion av varor och tjänster sker främst i kooperativ.
Paul Fuehrer, lektor i sociologi på Södertörns högskola, beskriver scenariot som en utveckling av dagens delningsekonomi.
– Här krävs både goda sociala relationer och välfungerande it-system. En hel del av det arbete man i dag utför vid sidan av lönearbete utförs här i kollektivet, säger han.
Läs även: Kairos Future om livet efter pandemin
Arbetstiden blir inte mindre totalt sett, men mängden betalt arbete minskar. I stället ökar den kollaborativa arbetsformen.
– Förutom att vara kollegor är man även medägare till kooperativet, samtidigt som man dessutom kan vara grannar. De sociala banden mellan medborgarna är starkare.
Det andra scenariot kallas Lokal självförsörjning. Här anpassar människor sin konsumtion efter de lokala ekosystemens kapacitet. Många bor på landsbygden eftersom det blir viktigare att bo nära försörjningssystemen. Människor samarbetar lokalt för en resurseffektiv produktion.
– Detta scenario upplevs ofta som en tillbakagång, men det är snarare en utveckling av något som vi kan se hända i vissa samhällsgrupper redan i dag, säger Åsa Svenfelt.
I detta scenario arbetar människor mest. Man följer årscykeln: på vintern produceras mer tjänster och materiella varor, och på våren, sommaren och hösten mer livsmedel.
– Här blir det väldigt lite konsumtion, men trots det känns livet ändå inte fattigare. Människor har ett tydligt socialt sammanhang, och samhällena har en tydlig lokal identitet som bidrar till stolthet, säger Paul Fuehrer.
Läs även: AI-forskaren: AI kommer att underlätta våra liv
I det tredje scenariot, Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten, existerar inte avfall längre som begrepp. Alla produkter är utformade för att återanvändas. Här har staten en stark roll för att skapa förutsättningar för effektiv resursanvändning. Exempelvis behövs lagar som styr produktion och konsumtion.
Här skiljer sig inte arbetslivet så mycket från i dag.
– Staten behöver fortfarande intäkter för att upprätthålla välfärdssystemet, exempelvis genom skatt på löneinkomster, säger Paul Fuehrer.
Enligt Åsa Svenfelt är cirkulär ekonomi i dag accepterad och gångbar.
– En anledning kan vara att det möjliggör konsumtion av cirkulerade varor och material, och då behöver vi inte ifrågasätta vår livsstil i samma utsträckning, men vår forskning visar att för att uppnå klimatmålen krävs ändå att vi minskar vår konsumtion, vilket inte är lika populärt, säger hon.
I framtidsscenariot Automatisering för livskvalitet är tio timmars arbetsvecka den nya normen. Teknikutvecklingen har lett till total automatisering och robotisering av produktionen.
Även arbetet i hemmet är automatiserat.
– Automatiseringen har allt sedan industrialismen ständigt ökat. Så varför har denna ökade produktivitet inte lett till minskad arbetstid? Det har vi tagit fasta på här, säger Åsa Svenfelt.
Här kan man lägga upp sitt arbete lite som man vill – jobba en vecka för att sedan vara ledig två månader, eller jobba två timmar om dagen.
– Man får mycket tid för sig själv. Det här retar också upp många som undrar vad man ska göra om man inte jobbar, men frågar man samma personer om de har problem att hantera sin semester, så har de ju sällan det, säger Paul Fuehrer.
Det arbete som trots allt fortfarande finns kvar handlar till största delen om att styra, utveckla och internationalisera det automatiserade systemet. I det här scenariot deltar människor i samhället på ett helt annat sätt, menar Paul Fuehrer:
– Det finns en större politisk offentlighet. Människor sätter sig in i och är med om att ta politiska beslut. Man får mer tid till fritidsaktiviteter, socialt umgänge och samhällsengagemang, säger han.
Enligt Åsa Svenfelt räcker det inte med en enda lösning för att skapa ett hållbart samhälle 2050.
– Lösningarna kommer att vara många och finnas på många olika nivåer. Därför kan man använda de här scenarierna som inspiration och underlag till diskussion, säger hon.
Akavia ger karriärcoachning
FORSKARNAS FYRA OLIKA FRAMTIDSSCENARIER
/ Kollaborativ ekonomi. Människor äger gemensamt och delar på saker i kooperativ. Man arbetar lika mycket som i dag fast i kollaborativ form. Medborgarna har genom detta starka sociala band till varandra.
/ Lokal självförsörjning. Konsumtion och produktion är anpassad efter de lokala ekosystemens kapacitet och människor samarbetar i lokala sammanslutningar för en resurseffektiv produktion. Man arbetar mycket men känner ett stort socialt sammanhang.
/ Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. Produkter är utformade för att enkelt återanvändas. Staten har en stark roll för att skapa förutsättningar för effektiv resursanvändning och utvecklingsmöjligheter. Arbetslivet liknar dagens.
/ Automatisering för livskvalitet. All produktion har automatiserats och robotiserats. Produktivitetsvinsterna har lett till kraftigt minskad arbetstid. Människor har mer tid att ägna åt fritidsaktiviteter, socialt umgänge och samhällsengagemang.
Text: Carl Hjelm
Publicerad