Hög analysförmåga, logiskt tänkande, hyperfokus, uthållighet och en fallenhet för att tänka på ett annat sätt än andra. Detta kombinerat med en stor förmåga att utföra repetitiva arbetsuppgifter blir väldigt bra. Så beskriver Anders Barnå sina konsulters kvaliteter.
– Och att det ska vara rätt är hårdkodat i hjärnan. Det gör att om man sätter dem med rätt arbetsuppgifter så blir det riktigt bra, säger han.
Unicus etablerade sig i Sverige 2017 och har i dag nästan 50 konsulter på företag i landet och är sedan sommaren 2023 del av det globala bolaget Auticon.
– Vi vill visa världen vilken kraft det finns i de här människorna. Det som driver mig främst är dock affärsnyttan och att motverka slöseriet som blir extremt när kompetenta människor hamnar vid sidan av arbetsmarknaden, säger Anders Barnå.
Unicus konsulter jobbar med till exempel med dataanalyser eller som data engineers och data scientists. De bygger applikationer, jobbar med test och testautomatisering. Många av dem har ett stort teknikintresse, men kompetensen är inte nödvändigtvis införskaffad via traditionell utbildning.
– De spelar, bygger datorer och programmerar på sin fritid. De har dykt djupt in i tekniken och har väldigt mycket kunskaper, men utan högskoleexamen passar man inte riktigt in i den gängse modellen och riskerar att bli bortvald.
Många av Unicus konsulter är också lite äldre jämfört med dem som de konkurrerar med, och vanligtvis förutsätts äldre, kompetenta medarbetare vilja bli ledare. Här trivs konsulterna dock bäst med själva utförandet.
– Vi är resursen som bygger det som man säger att man vill ha. Arbetsuppgifterna får gärna ha repetitiva inslag. Det ska vara viktigt att det blir rätt och det ska följa ett antal regler. Att anställa till den typen av jobb bland icke-diagnosticerade är inte lätt. De kommer snart att börja efterfråga en annan typ av uppgifter. De vill också göra karriär.
Den största konkurrenten för Unicus är när företag i stället väljer att ta in en icke-diagnosticerad junior.
– Men hur länge blir den junioren kvar? Vad är kostnaden för personalomsättningen när du lär upp en junior som slutar inom ett år? Då är vår förpackning väldigt attraktiv. Våra medarbetare stannar kvar.
Gensvaret för Unicus koncept är positivt och trenden är stadigt ökande, berättar Anders Barnå.
– Vi skrev nyligen ramavtal med till exempel Folksam och Essity. Det innebär att de ser affärsnyttan. På ledningsnivå ser man behovet
av oss, samtidigt som de bidrar till inkludering och mångfald. Men bemanningsfrågan ligger på första nivån av chefer. Där finns det en del som vill och vågar, andra vågar inte, men allt fler vågar.
När en konsult från Unicus anlitas får företaget hjälp med att formulera en tydlig uppdragsbeskrivning.
– Där går vi igenom de frågor som är rimliga att ställa. Vilka är arbetsuppgifterna, vilka jobbar man med, när kommer man på morgonen och hur är man klädd på arbetet? Vi definierar allt väldigt tydligt.
Konsulternas frågeställningar rör sällan arbetsuppgifterna. I stället handlar de om sådant som andra sällan funderar över, som hur man hittar till jobbet, var man ska ställa cykeln och var man kan äta sin lunch.
– Vi informerar också teammedlemmarna, som vår medarbetare ska jobba med, om autism.
Alla stora företag har ju redan ganska gott om anställda personer som befinner sig i spektrumet och har utmaningar som handlar om samarbetsproblem. Samarbetsproblemen beror ofta på att det är en chef som inte har kunskap i att hantera situationen. Så att utbilda dem är en förutsättning.
Under våren 2024 väntas ett nytt regelverk för en striktare hållbarhetsrapportering träda i kraft. ”Corporate sustainability reporting directive” (CSRD) innebär nya krav på att företag måste väva in samhällsperspektivet i sin verksamhet.
– Det kommer att göra att fler är angelägna om att tänka som
vi tycker att man ska tänka.
Autism och Aspergers syndrom, som har tagits bort som separat
begrepp i diagnosmanualen, tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). I dag har cirka 10 procent av den svenska befolkningen någon sådan funktionsnedsättning, enligt Riksförbundet Attention. Anki Sandberg är ordförande:
– Det här är en så stor grupp, och unga människor i dag har ett
så långt arbetsliv framför sig. Även om det tar lite extra tid att bli inskolad på ett jobb är detta en enorm resurs som man inte kan bortse ifrån, speciellt eftersom många arbetsgivare tycker att det är svårt att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens.
Enligt Attentions arbetsmarknadsrapport 2022 ansåg 30 procent att deras NPF-diagnos har varit en tillgång, men 64 procent ansåg att diagnosen har varit en viss eller stor nackdel.
– Dessvärre upplever de som berättar om sin diagnos att de blir sämre bemötta än de som inte berättar om den, så det finns mycket negativa attityder som behöver förändras. Man ska ju inte behöva riskera sitt jobb för att man är öppen om sin diagnos.
Anki Sandberg menar att öppenhet, utbildning och tydlighet är lösningen.
– Kör med raka rör och delge tydliga beslut: Vem ska göra detta? När ska det göras? Och säg ifrån direkt: det där du gör nu funkar inte här. Det är ju jättebra för alla anställda att veta vad som förväntas på en arbetsplats och det är också en allmänt viktig faktor i att uppnå ett sunt samarbetsklimat, säger hon.
Neurodiversitet är ett av årets nyord
Neurodiversitet är årets nyord 202, enligt institutet för språk och fornminnen. NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men i stället för att fokusera på funktionshinder föredrar många ordet neurodiversitet eller neuromångfald som är positivt laddat, och öppnar för att rätt använt så tillför dessa förmågor stor affärsnytta.
Läs också: Det behöver medarbetare med adhd - och alla andra
Läs också: Dagens arbetsmiljö försvårar för personer med autism
Läs också: Bolaget som ser fördelarna med en diagnos
Publicerad