De senaste 15 åren har AI-utvecklingen drivits fram i en hastighet som får internets utveckling att framstå som en gammal dressin i jämförelse med ett höghastighetståg.

I loket sitter USA, men även Kina, Kanada och Singapore ligger långt fram i det globala tech-tåget. Det stora skiftet startade när före detta internetföretag tidigt kunde sätta upp regler för kommunikation och sedan utvecklade maskininlärning, algoritmisk innovation och data för att optimera annonser, bygga spamfilter och molntjänster. Det innebar att internet möjliggjorde datainsamling, och smarta mobiler att kommunikation kunde lagras i moln och sedan delas globalt på ett par sekunder.

I dag är artificiell intelligens, i alla dess former och funktioner, ett kulturellt faktum som på en global nivå driver våra samhällen mot en alltmer automatiserad tillvaro där de närmaste tio åren kommer att vara avgörande för företag och organisationers framtida konkurrenskraft. Det menar Peter Kurzwelly på AI Sweden, nationellt center för tillämpad artificiell intelligens:

– Det viktigaste man kan göra i dag är att investera i utbildning och kompetens, säger han.

Förutom hur yrken, arbetsliv och kommunikation påverkas, sätter utvecklingen även fingret på ett antal existentiella frågor kring hur vi ser på värdet av kunskap, relationsbygge, yrkeserfarenhet, livserfarenhet och etik, där etik inte enbart handlar om vad som är rätt och fel, utan även om hur vi värderar mänsklig erfarenhet i ekonomiska termer.

Vad är mänsklig kunskap, lärande, autencitet och intelligens egentligen värt? Går det ens att skapa teknik som kan kallas för intelligent utifrån de aspekterna? Det var just den frågan som fick Peter Kurzwelly nyfiken på vad AI är och kan vara.

– Jag har alltid tyckt om att jobba med människor som har ett lärande mindset. För tio år sedan jobbade jag på en accelerator och när jag upptäckte hur maskiner som kunde lära sig av sitt sammanhang utvecklades, blev det ett eureka-ögonblick för mig. Jag menar, det här är en av de största utvecklingarna i mänsklighetens historia.

Men, påpekar Peter Kurzwelly, riskerna finns där och det är viktigt att vara medveten om dem.

– Att ha maskiner som hjälper oss att lösa vissa uppgifter i våra system är bra, men vi behöver vara försiktiga så att de inte hotar oss på ett existentiellt sätt.

Yrkesgrupper som jobbar med att hantera mycket information kommer att se en stor generationsväxling i hur man utför sitt jobb. Inom ekonomi och juridik berör det i första hand juniora funktioner, vars uppgifter ofta handlar om att samla in information och analysera den, men det kommer även att gälla seniora medarbetare och ledningsgrupper.

– Det här kommer att ställa högre krav på att man förstår hur den egna verksamheten fungerar i relation till omvärlden, vilken information man jobbar med och vilket underlag man behöver för att ta rätt strategiska beslut.

En säkrare process enligt Peter Kurzwelly.

– I dag tas många beslut på intuitiv grund, men vi hoppas att AI ska leda till att chefer och ledare får ett bättre och mera datadrivet beslutsunderlag. Ledarskapet behöver därför bli mycket mer adaptivt så att man hänger med, där de som anpassar sig kommer att ha stora möjligheter att bygga framtiden.

– Vi har inte kunnat få sådan utväxling på vår kunskap tidigare.

Det finns ingen entydig bild av hur AI kommer att påverka förutsättningarna för beslutsfattande, ansvarsutkrävande och lärande inom företag och or ganisationer. Vad man däremot med säkerhet kan säga enligt Peter Kurzwelly, är att själva strukturen på arbetsplatser kommer att förändras när nya arbets- och produktionsmetoder stöps om från grunden. De juniora jobben kommer enligt Peter Kurzwelly att bli färre, men, precis som vid tidigare teknikutvecklingar, har nya uppgifter skapats.

– Teknologi och automation har alltid handlat om effektivisering, där vi förväntas göra samma arbete till en lägre kostnad. Det här är inte annorlunda. Det betyder att marginalkostnaden för att en person ska utföra en arbetsuppgift som en AI kan göra kommer att bli så hög, att företag kommer att tappa konkurrenskraft om de inte ställer om.

Humankapital är en viktig tillgång för ett företag eftersom det är medarbetare som skapar värde, driver innovation och bygger företagets särart och varumärke. Här är erfarenhetsbaserat lärande en nyckelfaktor, men det tar ofta tid och kräver kreativitet, kunskap och förmåga att förstå kontext och tänka utanför ramarna. Är det då företagsstrategiskt motiverat att se arbetstid enbart som en kostnad och inte delvis som en resurs man investerar i?

Inte nödvändigtvis, menar Peter Kurzwelly.

– Det här handlar om ledarskapsfrågor och hur man kan jobba med AI så att det stöttar kompetensutveckling och beslutsfattande utan att ersätta det mänskliga ledarskapet. Jag tror inte att AI kommer att bygga bort människor. Däremot kommer det att ställa nya kompetenskrav.

Man måste förstå hur man ska jobba med AI, och vilken typ av tankesätt man behöver ha för att förstå vilka frågor man behöver ställa, men också på strategiskt och kreativt tänkande.

Där, menar Peter Kurzwelly, måste varje organisation hitta sin egen balans mellan vad man vill att människor ska göra och vad AI kan bistå med.

Vidgar man resonemanget till det existentiella och samhälleliga planet, menar Peter Kurzwelly att AI har risk att bli ett maktcentrerande verktyg, där några få techbolag kommer att äga tillgängligheten till den data som produceras, lagras och kommuniceras digitalt, både av privatpersoner och företag. Här ser Peter demokratiska risker där ett fåtal privata aktörer tjänar enorma summor pengar och den makt det medför, men, tillägger han:

– Ska vi vara konkurrenskraftiga som företag måste vi gemensamt bygga framtiden. Det är så vi blir en del av utvecklingen där vi kan både driva på möjligheter och skydda oss från demokratiska risker.

Peter är ändå optimistisk och hoppas att AI ska leda till att vi kan vara mer mänskliga där vi kan bygga relationer och möten med andra människor.

– Man kan känna rädsla, men det bästa sättet att hantera rädsla är att lära sig mer. Rollerna kommer att förändras och vi kommer att behöva göra en samhällsförändring. Där menar jag att det är den nyfikna som kommer att vinna.

Sex tips för att bygga AI-kompetens på jobbet

  1. Analysera vilken kunskap som gör er unika. Vilken kompetens säljer ni och vilka tjänster bygger ert varumärke, men också hur ni bygger kompetens och tar vara på erfarenhetsbaserat lärande.
  2. Gör en översyn kring vilka arbetsuppgifter som bör utföras av medarbetare eller AI
  3. Inkludera medarbetarna i samtal kring detta. Delak­tighet skapar trygghet och tillit.
  4. Tänk nytt. AI handlar inte bara om att byta ut, utan lika mycket om vad man kan utveckla. Där kan öppningar finns för nya typer av tjänster och erbjudanden.
  5. Utbilda medarbetare i AI. Både i konkreta verktyg och hur den egna branschen påverkas och utvecklas, men även i de mer existentiella aspekterna kring demokrati- och samhällseffekter.
  6. Uppmuntra medarbetare till nyfiket lärande där de kan utforska metoder, verktyg och möjligheter på egen hand.

Läs också: Så blir du promptspecialist – se till att AI-verktyget gör sitt jobb

Läs också: Sju AI-begrepp du bör känna till

Läs också: AI tar nya steg – men behöver fortfarande mänsklig hjälp