Den fysiska arbetsmiljön omfattar en rad olika aspekter som är mer eller mindre mätbara, med allt från inomhustemperatur till ergonomi vid skrivbordet. Men arbetsmiljö är så mycket mer än så, och handlar även om hur vi mår, trivs och agerar mot varandra.

Detta kallades förut för psykosocial arbetsmiljö, men sedan 2015 används istället begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). 

 

Heidi Wiik– Arbetsmiljöverket ändrade benämningen för att understryka att arbetsgivaren har ett tydligt för även den delen av arbetsmiljön. Det blir mindre fokus på hur individen uppfattar situationen, och mer på faktiska förhållanden, precis som i den fysiska arbetsmiljön, säger Heidi Wiik, rådgivare på Akavia.

 

Precis som när det gäller fysisk arbetsmiljö varierar det mycket vilka risker inom organisatorisk och social arbetsmiljö som är aktuella på olika arbetsplatser. Heidi Wiik konstaterar att kränkande särbehandling är något som Akavias medlemmar hör av sig om då och då.

Mobbning, diskriminering och stress

– Det kan handla om olika former av mobbning eller diskriminering, från antingen en chef eller en kollega.

Stress är en annan vanlig riskfaktor bland medlemmarna, konstaterar hon.

– Många arbetar åtminstone periodvis under stark press, men det behöver inte nödvändigtvis vara något fel med det. När det övergår till negativ stress finns det dock uppenbar risk för att det kan orsaka psykisk ohälsa. Stress kan ha många orsaker förutom arbetsbörda, till exempel otydligheter i krav eller organisationen.

En generell utmaning med att arbeta med de här frågorna är att det kan vara svårt att få en tydlig bild av hur arbetsmiljöförhållandena ser ut.

– Det är många gånger en slags gråzon, eftersom de här aspekterna inte brukar vara lätt mätbara. Dessutom är det ofta stora individuella skillnader när det gäller i vilken mån en medarbetare påverkas av den sociala arbetsmiljön, säger Heidi Wiik.

Det finns fler ställen att vända sig till

Om du upplever att det är ett dåligt arbetsklimat på jobbet ska du i första hand vända dig till din chef. Om det inte ger något resultat, eller om det är för känsligt för att ta direkt med chefen, kan du kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen. Skulle det inte finnas något skyddsombud på din arbetsplats så kan du höra av dig till ditt fackförbund.

– Det är ganska många medlemmar som kontaktar Akavias rådgivning angående arbetsmiljöproblem av olika slag. Vi kan ge stöd och upplysa om vad det är som gäller enligt regelverken. Det händer också att någon representant från Akavia är med på möten på arbetsplatser där medlemmar har lyft fram brister i arbetsmiljön.

Exempel på vad som präglar en dålig organisatorisk och social arbetsmiljö:

  • Stress. Det kan finnas många orsaker till att du känner dig stressad på eller av jobbet, men vanligast är nog att inte kunna påverka arbetstakten och att du har för många eller för svåra uppgifter.
  • Ingen tid för återhämtning. Det är nästan oundvikligt att det kommer krävande perioder ibland, men efter en sådan period behöver du ha möjlighet att ta det lite lugnare och samla kraft på nytt.
  • All energi går åt till jobbet. Du är överdrivet trött och slut när du kommer hem. Kanske kan du inte heller sluta tänka på jobbet när du ska vara ledig.
  • Osäkerhet kring arbetsuppgifter. Du har inte fått riktigt klart för dig vad du ska göra och vilket resultat som förväntas.
  • Oklart ansvar och mandat. Det är otydligt vem som ska göra vad på arbetsplatsen.
  • Bristande kommunikation. Det kan till exempel handla om att ledningen inte förvarnar om stora förändringar, eller att du själv inte kan nå fram till din chef.
  • Ingen möjlighet till stöd av arbetskamrater. Dina kollegor kan inte ställa upp när du behöver ett bollplank eller hjälp med dina uppgifter.
  • Chefen ger ingen feedback. Du vet inte hur chefen bedömer dina resultat eller arbetsinsatser.
  • Ensidiga arbetsuppgifter. Du har ett jobb som du inte tycker är roligt eller utvecklande.
  • Bristande möjligheter till utveckling. Det finns ett motstånd mot fortbildning eller annan kompetensutveckling.
  • Kränkande särbehandling. Du blir exempelvis exkluderad från möten, ignorerad eller utsatt för sexistiska skämt, nedsättande ord eller ryktesspridning.