Även kvalificerade jobb digitaliseras i högre utsträckning. Förmåga att förstå och kunna arbeta tillsammans med maskiner, är en framgångsfaktor på en allt mer automatiserad arbetsmarknad.
Häromåret kom konsultföretaget McKinsey i en rapport fram till att 60 procent av alla arbeten har en potential att automatiseras till åtminstone 30 procent. Enligt en rapport från World Economic Forum väntas 65 procent av dagens lågstadiebarn ha yrken som ännu inte finns.
Digitalisering, automatisering och AI håller på att förändra arbetslivet i grunden.
– Inte minst i automatiseringen finns det så mycket lönsamhet att hämta att den inte går att stoppa, säger Fredrik Torberger.
Automatisering är dock knappast något nytt. Men tidigare har den framför allt inriktats mot fysiskt arbete.
– Det vi nu ser är att även en hel del mer kvalificerade arbeten är på väg att automatiseras, åtminstone till viss del.
Fram till alldeles nyligen var det nog många som hoppades att man med en universitetseller högskoleutbildning i ryggen säkert
skulle ha arbete fram till pensioneringen.
– Men så är det inte längre. Det ställer nya krav på oss som individer, bland annat när det gäller kontinuerlig fortbildning, säger Fredrik Torberger.
– Specialisering, och förmåga att förstå och kunna arbeta tillsammans med maskiner, kommer att vara en framgångsfaktor på en allt mer automatiserad arbetsmarknad. Allt fler specialiserade medarbetare leder dessutom till ökade krav på att kunna arbeta i team, leda team och processledning.
Under flera år har det diskuterats hur systemen för vidareutbildning och omställning ska kunna anpassas till ett nytt och mer föränderligt arbetsliv. Det har också varit en viktig del i las-förhandlingarna.
Enligt Akavias förhandlingschef Anna Steen tillhör förbundets medlemmar den grupp på arbetsmarknaden som kommer att ha en stark ställning även framöver.
– Men även som välutbildad akademiker bör man vara medveten om att man kan behöva växla spår under arbetslivet. Kompetensfördjupning, flexibilitet, förmåga till omställning och nyfikenhet kommer att vara extra viktigt i framtiden.
– Den gamla anställningstryggheten var i förhållande till en specifik arbetsgivare. Nu handlar anställningstryggheten mer om hela arbetsmarknaden och hela yrkeslivet, om att hela tiden vara anställningsbar av någon annan. Det ställer ökade krav på individen, men också på ett utvidgat omställningssystem som även passar för välutbildade akademiker, säger hon.
Viktiga inslag i ett sådant system kan vara åtgärder som stimulerar och gör det möjligt för anställda att fortbilda sig även utanför områden som de just nu är verksamma i.
– För det krävs, förutom partnerskap mellan parterna på arbetsmarknaden, att även staten finns med i form av utbildningskonton, skatteavdrag eller liknande. Det behövs också att universitet och högskolor öppnar sig för dem som arbetar parallellt med studierna, säger Nils Karlsson, vd för Näringslivets forskningsinstitut Ratio och adjungerad professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Läs också: Hållbarhet är framtidens kompetens för alla
Läs också: Framtidens kompetenser och förmågor
Spelet om den svenska modellen - arbetsrätten under press
Arbetsrätten har blivit en av de hetaste politiska stridsfrågorna. Pressade av politikernas hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare för några veckor sedan efter intensiva förhandlingar till slut överens om hur bland annat lagen om anställningsskydd kan förändras. Vad händer nu med den svenska modellen? Akavia Aspekt granskade spelet om den svenska fackliga arbetsrättsmodellen i december 2020.
Spelet om den svenska modellen
Sverige utmärker sig kring visstidsanställningar
Så har arbetsrätten förändrats på 120 år
Det här får du som medlem i Akavia
Publicerad
Uppdaterad