Rätten till ersättning är lagstyrd.
– Vissa delar är regelstyrda och går relativt enkelt att automatisera. I andra delar ska vi göra en bedömning och då använder vi AI i vissa delar av handläggningen som bedömningsstöd.
Vilka ersättningar?
– Till exempel vid aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Tekniken används då som stöd vid analys av läkarutlåtande för att identifiera funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.
Föreslår AI vilket beslut som ska fattas?
– Nej. Handläggaren, som är ansvarig för bedömningen, får hjälp av AI med att analysera läkarutlåtanden, inte att fatta beslut. Det handlar om att öka kvaliteten i våra bedömningar.
Har det blivit så?
– Vi har sett att vi med hjälp av AI kan bli både mer effektiva och öka kvaliteten. Vi minskar risken för att vi ska missa eller missuppfatta information och får en ökad likformighet i bedömningarna. Även antalet onödiga kompletteringar minskas.
Hur många handläggare är det som använder systemet?
– I dagsläget är det 80, men det blir fler i höst. Vi har börjat försiktigt och utvärderar efter hand.
Ronnie Kron, ställföreträdande chef för en av arbetsgrupperna på Tillväxtverkets it-enhet, berättar att myndigheten sedan flera år använder sig av olika AI-lösningar, såväl egenutvecklade som inköpta.
– De används till allt från att ta fram underlag till skatteutjämningssystemet till att sortera bort spam i mejlprogram och till översättningar.
Använder ni Chat GPT?
– Emellanåt, till exempel för att ta fram enklare texter eller att få hjälp med att lösa problem vid programmering. Vi har tagit fram riktlinjer för användning av Chat GPT och liknande stöd. Det är viktigt att tänka på vad det är för information som man delar med sig av.
Har verktyg som Chat GPT förändrat er verksamhet?
– Nej, inte i någon större utsträckning ännu. Det är svårare att säga vad som kommer att hända på längre sikt med tanke på hur fort tekniken utvecklas.
– Vissa arbetsuppgifter lär gå snabbare och enklare att göra ju mer AI-lösningar vi använder. På sikt kan det flytta fokus på vad man jobbar med. Kanske blir det mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Kommer ni att använda AI för myndighetsbeslut?
– Nej. Det är vi långt ifrån. Det kräver mycket eftertanke innan man kan börja med något sådant. EU delar in AI i fyra olika riskkategorier: Den högsta är oacceptabel risk. Det är sådant som vi inte ska ge oss in på. I den näst högsta kategorin – sådant som vi ska vara särskilt försiktiga med – placeras automatiserade myndighetsbeslut.
– En betydligt lägre hängande frukt är att vi fortsätter med manuell handläggning, men att ett AI-verktyg hjälper handläggarna att kontrollera att de gör rätt och larmar om något verkar konstigt. Det skulle kunna höja kvaliteten på besluten.
Läs också: Förnya jobbet med intraprenörskap
Läs också: Juristbyråer: AI kan hjälpa – men inte ersätta jurister
Läs också: AI blir snart din nya kollega i offentliga sektorn
Få redo för AI
Många Akaviamedlemmar anser att de saknar rätt kompetens för att hantera AI-utvecklingen. Och trots att många vill ha utbildning har ytterst få fått det. Det visar en ny undersökning. Granskningen av AI:s påverkan på jobbet och hur redo vi är för det publicerades i september 2023.
Swedbank förutspår banbrytande utveckling inom AI
Juristbyråer: AI kan hjälpa – men inte ersätta jurister
”AI ökar kvaliteten i våra bedömningar”
Så fungerar det när rekryterare använder avatarer för att hitta kandidater
Teknologin kommer ersätta tråkiga sysslor men är knappast ett hot
Du kan påverka arbetsmarknaden genom ditt medlemskap
Du kan också påverka svensk arbetsmarknad! Genom att bli medlem i Akavia kan du vara med och styra svensk arbetsmarknad. Som medlem i ett fackförbund kan du engagera dig i de frågor du tycker är viktiga för din bransch eller dig. Hos Akavia finns det många möjligheter för dig att påverka och engagera dig i professionsgrupper, via medlemspaneler, styrelser eller utskott. Läs mer om dina möjligheter att påverka.
Publicerad