Jobbprognosen: Stor konkurrens bland nyexade samhällsvetare

I Sverige arbetar i dagsläget cirka 37 500 samhällsvetare, vilket är ett sammanfattande ord för en rad akademiska yrkesinriktningar. En samhällsvetare kan bland annat arbeta som utredare, handläggare, analytiker, verksamhetsutvecklare, samhällsplanerare och statistiker. Det är heller inte ovanligt att samhällsvetare blir chefer, eftersom de ofta har en övergripande roll på arbetsplatsen. I Saco:s rapport Framtidsutsikter – här finns jobben för akademiker år 2026 konstateras att det råder en tuff konkurrenssituation på arbetsmarknaden för nyexaminerade samhällsvetare – och att det dystra läget inte kommer att förändras de kommande fem åren.

Detta beror på att det examineras många samhällsvetare i relation till rekryteringsbehovet, vilket skapar ett glapp mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Denna bild bekräftas i Akavias rapport Efter examen 2021 där sex av tio nybakade samhällsvetare meddelar att de har en hel- eller deltidsanställning, vilket är den lägsta noteringen av fackförbundets samtliga yrkesgrupper.

En anledning till den tuffare arbetsmarknadssituationen för samhällsvetare är att yrkesgruppen konkurrerar om vissa jobb med andra professioner, såsom jurister och ekonomer. Eftersom samhällsvetarnas kompetenser kan upplevas som ganska otydliga kan de ha svårt att få vissa tjänster samtidigt som de riskerar att bli uppsagda vid nedskärningar. Sammantaget innebär det en osäkrare arbetsmarknad, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

Läs också: Hitta första jobbet - 15 tips från experterna

Det första jobbet för många nyexaminerade samhällsvetare är olika former av tidsbegränsade anställningar, exempelvis projektanställningar eller vikariat. Vidare konstateras i Saco-rapporten att det är svårt att exakt säga hur lång tid det tar för en samhällsvetare att lägga vantarna på sitt första jobb efter examen. Olika källor anger olika siffror, till exempel finns en undersökning från 2019 som visar att sju av tio samhällsvetare jobbar ett år efter examen. Några av de vanligaste ingångsjobben är utredare och handläggare.

Av rapporten framgår också att arbetsmarknaden ”ser bättre ut” för samhällsvetare med yrkeserfarenhet, det vill säga för dem som redan har en fot inne i arbetslivet. Ulrika Husmark menar att samhällsvetarna behöver vara extra noggranna vid kommunikationen med eventuella arbetsgivare. Detta för att framhålla sin individuella kompetens och potential.

– Man måste på ett tydligt och konkret sätt förklara vilken kunskap som man besitter efter att till exempel ha jobbat med ett biståndsprojekt utomlands. Man ska inte anta att arbetsgivaren kan begripa detta genom att läsa mellan raderna. Om man kommunicerar sin kompetens rakt ut och detaljerat är det också större chans att arbetsgivaren förstår vad man kan i relation till exempelvis jurister och ekonomer som kanske söker samma typ av tjänster, säger hon.

Läs också: Få ut det mesta av din praktik

Samhällsvetare behöver vara mycket aktiva för att få in en fot på arbetsmarknaden, berättar Ulrika Husmark. Ett tips är att försöka hålla sig uppdaterad över vilka myndigheter som kommer att få olika regeringsuppdrag, och som kanske behöver anställa under projekttiden. 

– Det är också viktigt att söka brett, eftersom samhällsvetare även behövs på till exempel regioner, högskolor och intresseorganisationer, säger hon.

Akavias arbetsmarknadsundersökning visar att praktikperioden är särskilt viktig för samhällsvetare. Där uppger sex av tio av de som har haft praktik under utbildningen att den var ganska eller mycket viktig för att de skulle få sitt nuvarande jobb. Ulrika Husmark pekar också på att ett relevant extrajobb under studietiden kan öka ens möjligheter att få arbete efter examen.

– Det är mycket värdefullt med praktik och extrajobb. Då har man möjlighet att skaffa sig konkret yrkeskunskap som man kan ha nytta av när man söker jobb senare, säger hon.